Det är nu som den stora tröttheten rullar in

Varje natt efter att Jacke Sjödin varit uppe och gubbkissat önskar han att han hade labradoren Bennys perfekta sömn.

Jacke Sjödin

Jacke Sjödin

Foto: Michaela Hasanovic

Krönika2021-10-10 09:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Allt lär vara tallkottkörtelns fel. Den producerar sömnhormonet melatonin som kort sagt är det som gör oss sömniga. När det är ljust vilar tallkottkörteln. Men när vi som nu är inne i perioden när det i hisnande hastighet blir mörkare så har vår dygnsklocka svårt att hänga med, tallkottkörteln sitter där och frustar ur sej melatonin, och så blir vi hösttrötta. (Källa: Internet.)

Jag har relativt god sömn. Jag är kvällstrött som en spädgris, och snittinsomningstiden ligger på mellan 23 och 27 sekunder. Dessutom börjar jag bli lomhörd, vilket gör att jag slipper väckas av jamande katter, tassande barn och vibrerande telefoner på nattduksbordet. En stor fördel för sömnen. (En stor nackdel för frun.) 

På minussidan får jag lägga det som händer under nattens senare del. Dels att jag numera alltid måste gå upp och gubbkissa på nätterna. Samt att jag efter sagda kissning har erbarmligt svårt att somna om. 

Och på det har vi då Benny.

Benny är vår labrador. Han sover på mej. Ständigt på vakt. Om jag råkar öppna en millimeterstor glipa i ena ögat, så blir han vild av lycka och börjar skälva i hela kroppen och tänker att det vankas frukost. Oavsett om klockan är 02.30. 

Och jag tänker varje natt att jag skulle vilja ha Bennys sömn. Den herrn behöver inga stödhormoner eller insomningstabletter eller ljusterapibehandlingar. Han har absolut perfekt sömn.

Här är en normal nattlig scen i det sjödinska sovrummet.

* Gubbe vaknar kissnödig. Släpar sej stapplande, halvsovande, obeskrivligt trött ut i badrummet.

* Benny märker gubben och går från djupsömn till klarvaken på bråkdelen av en sekund. Från dova snarkningar kastar han sej upp, hoppar, viftar på svansen, studsar elektriskt med gubben ut i badrummet och är överlycklig och 100 procent absolut klarvaken.

* Gubbe släpar sej efter uträttat ärende stelt och stönande tillbaka till sängen och lägger sej igen. 

* Benny studsar glatt med, hoppar upp och lägger sej lyckligt tillrätta på gubbens bröstkorg.

* Gubbe kan nu omöjligt somna om. Han ligger och stirrar ut i mörkret och undrar om tidningsbudet kan ha kommit trots att klockan bara är 04.15.

* Benny somnar om omedelbart. Efter cirka 12 sekunder hörs djupa, dova, lugna snarkningar som vittnar om labrador i djupsömn.

* Slutscen: Gubbe kliar Benny bakom örat och gnolar i mörkret: 

Ska vi byta? Ska vi byta tallkottkörtel med varann?