Varje höst när de nya studenterna väller in på Ångströmlaboratoriet i Uppsala känner jag en enorm lycka. Särskilt i år, efter det långa undantagstillstånd vi levt med under pandemin. Att behöva sicksacka fram till mitt kontor mellan alla unga kunskapstörstiga är en injektion av framtidsoptimism. De är här för att få verktyg för nya uppfinningar och förbättringar som kan lösa de utmaningar vi står inför, och som kommer att forma våra och våra barns liv!
Dessa studenter har haft en exceptionell gymnasietid. De har missat studentskivor och glott på skärmar istället för på varandra. Men ingen generation av studenter har tänkt mer på virus än denna och det kan bli vår räddning!
När coronapandemin så småningom gått över i en fas vi långsiktigt kan hantera måste samma energi och fokus som vi ägnat kriget mot covid-19 riktas mot det som är på väg att skapa en ännu större global hälsokatastrof – antibiotikaresistensen.
New Drugs for Bad Bugs. Så heter ett program för att bekämpa resistens mot antibiotika, där Uppsala universitet är en viktig spelare. Jag är dock rädd att befintliga satsningar inte kommer att räcka till.
Därför funderar jag på om vi inte också – med dessa ungas studenters nya blickar och känsla för virus – skulle kunna ta ett steg tillbaka och vidareutveckla det man jobbade med precis innan Alexander Fleming upptäckte penicillinet, nämligen bakteriofagbehandlingar. Håll i er nu!
(Bakterio)fager är mina favoritvirus. I varje tesked havsvatten finns 1250 miljoner fager och i våra kroppar utgör fagerna en naturlig del av vår mikroflora. Fager är virus som dödar bakterier utan att skapa de problem som antibiotikan gör. De har mer än tre miljarder år av specialistträning.
En liten grupp forskare och läkare har hållit behandlingstraditionen vid liv, i bland annat Polen, Ryssland och Georgien. Enstaka patienter från västvärlden, döende med multiresistenta bakterier, har skickats dit och räddats.
I Lofoten i Nordnorge, där jag växte upp, har man börjat producera och använda fager för att bota bakterieinfektioner hos lax, och just nu byggs en ny bakteriofagfabrik som också kan användas för att producera fag-mediciner för människor. Här i Sverige bedrivs bakteriofagforskning i liten skala, bland annat på Uppsala Antibiotics Center.
Vi här i Skandinavien har med andra ord några små men riktigt bra byggstenar att starta med, om några av alla virusmarinerade studenter skulle vilja kavla upp ärmarna. Värt att reflektera över i detta sammanhang är att den som kan producera bakteriofager också kan producera mRNA-vaccin och andra RNA-läkemedel. Utrustningen som används för detta är i princip den samma.
Så om ni unga och nya studenter som ger livsgnistan tillbaka till oss inte lika unga forskare, vill bidra till att vi skall slippa dö av bakterieinfektioner, möjliggöra pandemivaccinproduktion i Norden och samtidigt skapa verktyg för att behålla er ungdom med RNA-teknologi, är det bara att börja lära känna bakteriofagerna!