Jag känner en kille som suttit för mycket vid sin dator och ägnat en stor del av sin tid åt att snacka speltermer med kompisar över hela världen. När han ska förklara en komplicerad procedur, eller berätta en målande historia, tar han det helst på engelska.
Ja, han är duktig. Kan kanske göra karriär i EU-sammanhang. Men för hans moder ringer larmklockorna. “Jag vill ju att han ska vara tvåspråkig, men som det är nu funkar svenskan mest som andraspråk”, säger hon och suckar.
I en skola i Sollentuna har ledningen bestämt att all undervisning ska ske på engelska. De anställer enbart lärare som talar engelska.
Skolan bryter, till synes aningslöst, mot skollagen som säger att max 50 procent av undervisningen får vara på annat språk än svenska.
Följden blir stressade elvaåringar som inte kan göra sig förstådda, inte förstår vad lärarna vill att de ska göra och inte kan ta igen förlorad undervisning. De kan helt enkelt inte fråga vad de ska ta hem och plugga på.
Förklaringen till att skolan valt att bryta mot skollagen är att den vill profilera sig som internationell, för att locka fler elever. “Vi vill att eleverna ska bli världsmedborgare”, säger rektorn.
I jakten på skolpeng gäller det att ha en tillräckligt intressant och lockande inriktning.
Kanske har det gått för långt i profilerandet. Nästan alla idrotter finns som profilämnen, till och med padel. Vi kan hitta skolor med hälsoprofiler, som satsar extra på miljö, ridning, datakunskap och såklart teater och musik. Jättebra, ja visst! Hade det funnits när jag gick i skolan kanske jag hade satsat på nåt helt annat, vem vet.
Men just nu - i dag - önskar jag mig ett plugg med uttalad rättstavningsprofil. En skola som tydligt satsar på att lära ut och utveckla svenska språket. Ett skolbibliotek fullproppat med böcker och pedagoger som lägger mer tid på högläsning än sociala experiment. Jag erkänner, jag vill gå bakåt i utvecklingen.
Jag kan möjligen skylla på att jag verkar i en bransch där felstavade ord, syftningsfel och slarv med pronomen inte mottas särskilt väl. Varken av läsekretsen eller de något äldre kollegerna. Bland unga som vill bli journalister i dag är det tyvärr alldeles för många som inte fått språket med sig från skolan.
Det kommer allt fler larmrapporter om att barn inte kan stava, har problem med läsförståelse och knappt läser böcker.
Så byt ut delar av engelskan mot några extralektioner i svenska. Världsmedborgare blir de ändå, kidsen.