Bierhuis var för två år sen en pigg nykomling på krogscenen i Uppsala, som bröt den anglosaxiska pubdominansen. Charmfaktorn var hög och ställets kärnpunkter – ölen, musslorna, våfflorna, stämningen – satt där de skulle. När nu patrullen gör ett nytt besök visar det sig att det mesta är sig likt. Och inget fel med det. Den stimmiga miljön och den inredningsmässiga guldkanten med mycket speglar, läder och mässing är alltjämt njutbar, liksom det överdådiga utbudet av öl.

Maten är också sin etablerade stil trogen. Vi märker till vår glädje att priserna på de olika spännande musselvarianterna är intakta, 129 kronor för ett halvkilo, 199 för det dubbla. Samtliga med lök, vitlök och selleri som bas. Sedan finns en uppsjö (nåja, nio olika varianter) av buljonger att välja på. Riktigt fin är den med grädde och svamp, den rykande grytan doftar underbart och konsistensen på musslorna är härlig. Till det serveras mumsiga, vällagade pommes i en bägare och majonnäs att doppa i. Lika given är en annan enkel variant med vitlök och persilja. Buljongen/spadet är så gott att patrullen äter det med sked när skaldjur och bröd tagit slut.

Musslorna fungerar alltså som både förrätt och efterrätt beroende på vald storlek. Detsamma gäller råbiffen. Den serveras med friterad kapris, pepparrotsmajonnäs och variation på betor. Patrullen sätter glupskt i sig en helportion (219 kr). Det är inte helt lätt att göra en råbiffsservering vacker men här lyckas man med råge. Köttet är omsorgsfullt strösslat med färgglada rödbetschips, blommor och små skott. Själva köttet är något för kompakt i konsistensen men det är en petitess i sammanhanget.

Föredrar man sitt kött tillagat kan man ge sig på en ”steak frites”. In kommer en ryggbiff med rödvinssås, primörer, rostat vitlökssmör och pommes. Allt vackert upplagt. Rätten visar sig dessutom smaka toppen, med mört kött perfekt rosastekt efter önskemål. Det rostade vitlökssmöret är härligt och runt i smaken. En riktigt bra rätt, långt över normalnivå för en pub.

På fiskfronten finns en röding, som serveras med hummerbuljong på en grönsaksbädd av kål och småpotatis. Smakerna av kålen och den mustiga buljongen är riktigt fina. Väl frikostig saltning stör dock en smula.

På dessertfronten riktas alla blickar mot de belgiska våfflorna. Snudd på lika heliga som landets pommes. Tre varianter finns, alla kommer in fint upplagda på små brädor. Den med toscapäron kanske blir lite väl söt, varianten med kardemummaglass, blåbärskompott och kaksmulor är snäppet vassare: en frasig söt våffla som dignar av tillbehör. Kompotten är frisk och inte så söt vilket passar perfekt.

Bierhuis håller verkligen ställningarna. Det är nästan alltid sorligt och stimmigt i lokalen, vilket bidrar till bra pubstämning. Men en smula larmigt kan det säkert bli för den känslige. Det är också väl trångt mellan borden i den lilla matsalen. Det är emellertid randanmärkningar. En after work eller middag med nära och kära på Bierhuis är snudd på garanterat en trevlig upplevelse. Heja Belgien.