För 1 000 år sedan vandrade folk längs åsar och utmed vattendrag för att komma ut i världen. Faktum är att Skattmansöån, Örsundaån och Dalkarlsåsen i dagens Heby kommun var sådana (Upplands)leder. Man ser spåren av dem som bodde här än i dag i form av gravfält och runstenar som står resta utmed vattendragen och åsen norr om Heby. Då kallades området mellan Enköping och Dalälven för Fjärdhundraland.
I dag går Upplandsleden genom de södra delen och ut i Uppsala kommun och gamla Tiundaland vid riksväg 72. Den korsar Skattmansöån vid Ytterkvarn men kommer inte in i Heby kommun fast gränsen går här. Leden tar nämligen sikte på Siggefora i Uppsala kommun. Den gör en hastig sväng in vid Tenasjön, som är Hebymark, men går genast ut igen. Denna sista sträcka norröver kom till långt innan Heby blev en del av Uppsala län.
Nu finns det planer på att ta leden från Siggefora och dra den till Huddunge mitt i Heby kommun. Problemet är att leden då kommer in cirka 2,5 mil norr om vår södra del. Detta vore väldigt oklokt, och att låta gamla Västmanlandstiden fortfarande diktera villkoren för nya planer vore dumt. Nej, stryk leden till Siggefora helt och dra in den mot Vittinge och Morgongåva efter Tena i stället. Både natur och historia hänger ihop; bördig gammal jordbrukskultur, järnåldersminnen och brukshistoria i en fin blandning. Molnebo är ett gammalt bruk som i dag är hästgård. Här kan man gå upp mot Huddunge och sedan kan Runhällen passeras innan man via gamla banvallen når slutmålet i Tärnsjö. Alltså går man på diagonalen genom hela Heby kommun och får med så mycket som möjligt samtidigt som man får en Fjärdhundralandsled och binder ihop allt på ett fint historiskt sätt.
Nu vill jag att Heby kommun och Upplandsstiftelsen ser på detta både från det historiska perspektivet samt det geografiska perspektivet!