Hur rimmar detta med att 30 stycken bland den administrativa personalen ska sägas upp på Uppsalas kommunala gymnasieskolor? Det är knappast så att arbetsuppgifterna försvinner tillsammans med uppsägningarna. Resultatet blir att lärare i allt större omfattning måste ta sig an de arbetsuppgifter som idag görs av bibliotekarier, IT–tekniker, vaktmästare, reception etc.
Detta leder till att eleverna i slutändan drabbas.
Tjänstemännen säger att gymnasieskolan måste ta tag i sitt underskott, vilket känns rimligt om skolorna slösar med pengar. Så är dock inte fallet. Vi ser överfyllda skolor med slimmad organisation som ändå går back.
Vid nedläggningen av Bolandsgymnasiet genomfördes en grundlig genomlysning av kostnaderna för gymnasieskolan. Ungefär 41 procent utav kostnaden per elev i Uppsala utgörs av undervisning, medan kostnaden för lokaler är 26 procent..
Andra kommuner har mindre kostnad för lokaler och högre andel som går till pedagogisk verksamhet. Det är högst rimligt att man frågar sig om det kanske vore bättre att skära lite i lokalkostnaderna. I dag ser vi skolor som står tomma och kostar pengar, och vad kommer hända med Bolandsskolan? Ska eleverna betala för den också?
Vi ser även en gymnasieskola som är ombyggd för hundratals miljoner för att kunna fyllas av elever på naturvetenskapligt program, som i dag inte används fullt ut för vad den var tänkt för. Där står svindyra laborationssalar och gapar tomma. Är det rimligt att dessa ska betalas av eleverna?
Kommunens tjänstemän binder upp skolor i långa hyreskontrakt, där man betalar dyrt för stora ytor som inte kan användas för undervisning. Är det rimligt att eleverna ska stå till svars för dessa hyreskontrakt?
Kommunen har en stor överbyggnad av tjänster som gymnasieskolan betalar för. Denna överbyggnad innehåller mycket som skolorna behöver, men också en stor del tjänster som aldrig nyttjas. Jag ställer mig högst tveksam till att skolorna skulle köpa dessa tjänster om de själva fick välja. Ska eleverna betala för denna kostnad?
I samma veva som man bestämmer sig för att säga upp administrativ personal, så har man också bestämt att minska programersättningen. Skolorna ska då inte bara komma till rätta med sitt så kallade underskott, utan också skära ner ytterligare. Hur rimmar det med att lärarna, som sägs vara den enskilt viktigaste faktorn till elevernas framgång, ska få mer tid för pedagogiskt arbete?
En lärare kan ju sluta och byta arbete om hen vill, alternativt lägga mindre tid på pedagogiskt arbete, vilket återigen skulle drabba eleverna. Det är värre för våra ungdomar. De har inget val och knappast någon talan i frågan. De får bara snällt acceptera att tjänstemännen väljer att fördela kommunens skattepengar så att alldeles för liten del kommer eleverna till godo. Däremot så kan föräldrar protestera och ställa krav så att kommunen håller löften om en skola där pedagogiska personal ges möjligheter att verkligen undervisa era döttrar och söner på ett sätt som de förtjänar.