I UNT:s artikel 14/1 om primärvården i Region Uppsala framgår det att omsättningen av sjuksköterskor i offentlig primärvård uppgår till 17 procent. Artikeln säger däremot ingenting om sjukskrivningstalet för samma personalgrupp. Omsättningen och sjuktalen hänger ihop.
Det som produceras på vårdcentralerna styrs i stor utsträckning av hur sjuksköterskorna bokar patientens besök. Besöket kan initieras av patienten på flera olika sätt: genom ett telefonsamtal till vårdcentralen, via mailtjänsten 1177 eller via besök på Drop-in.
Målet som våra politiker satt upp är att 90 procent av alla som ringer till sin vårdcentral ska få svar samma dag. Detta sätter ett högt tryck på sjuksköterskor att bemanna telefonen. Ett samtal får ta 6 minuter, oavsett om patienten vill bekräfta en bokad tid eller mår psykiskt dåligt och har självmordstankar.
Den sjuksköterska som hela dagen sitter i telefon och tar emot cirka 75–80 samtal är under en enorm press. Samtalen är bokade med 6 till 8 minuters mellanrum under hela arbetsdagen. Stressen är hög och finns det inte några lediga läkartider att boka möts sköterskorna av både besvikna och ibland arga patienter.
De sjuksköterskor som har fortbildning i diabetes- eller astma/KOL-vård ska ha tid avsatt för att ha egna patientmottagningar. När vårdcentralens sjuksköterskor inte når de 90 procent i telefontillgänglighet som krävs får de fortbildade sjuksköterskornas mottagningar stå tillbaka och de får sätta sig i telefon i stället. Detta gör att de går miste om både kompetensutveckling och variation av arbetsuppgifterna som de så väl behöver för att orka ett helt yrkesliv. Patienterna får inte heller den vård som de har behov av då dessa mottagningar för kroniskt sjuka patienter inte prioriteras.
Att under ständig tidspress försöka göra patienten nöjd utan tillräckliga resurser tär på krafterna. Missnöje och en ständig känsla av otillräcklighet ökar risken för utmattning och även uppsägning.
Antalet listade patienter har ökat vilket framgår av artikeln men antalet personal som ska ta hand om dem har minskat. Det gör inte arbetsmiljön bättre och på sikt minskar det inte heller varken personalomsättning eller mängden sjukskrivningar.
Så hur tänker ni ledande politiker lösa detta? Säg inte att det ska ske genom rationaliseringar för det är inte möjligt i denna primärvård som redan är billigast i Sverige.