Systematisk estetisk mobbning
Ulrika Knutson skriver för UNT var fjärde vecka.
Foto:
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
"Disajn" är tidens mantra, också i skolan. Men studierna i ämnet bedrivs alltför ofta i miljöer som inte sett röken av någon design sedan sextiotalet. En nedsliten och misshandlad miljö.
Det måste vara rena sadomasochismen att sitta och prata design i dagens skola.
Annat var det för hundra år sedan. Då var skolorna framtidens slott! De kostades på det allra bästa i arkitektur och utsmyckning. Titta in på Norra Latin i Stockholm, i dag centrum för välbeställda konferenser.
Norra Latin ritades 1876 av Helgo Zettervall, en av tidens statusarkitekter.
Carl Larsson fick efter sekelskiftet uppdraget att smycka skolan inomhus med fresken Ungdomens korum.
Det är en ruskig tavla - men spännande! Ungdomen står uppställd på Gärdet med skarpladdade gevär. De ska visserligen bara tävla i prickskytte, men de ser ut som Militaristens våta dröm, sex år före borggårdstalet. Bönens ängel kommer flaxande, svenska fanan smäller och borgerskap och lärare slickar sig om munnen. Carl Larsson erkände att det kändes rentav ljuvligt för en gammal skeptiker som han att få "frossa i symboler, tro och huldhet."
Det märks.
I Göteborg frossade han vid samma tid mer i syrener och björklöv, för fresken Ute blåser sommarvind, på Hvitfeldtska gymnasiet. Den doftar sommarlov ännu. Målningen hade bekostats med 6500 kronor av "Föreningen för Göteborgs skolors prydande med konstverk".
Carl Larsson var inte ensam. I Kalmar läroverk, min egen gamla skola, målade prins Eugen med den äran, solbelysta moln. Och folkskolorna, för de yngre barnen, ville inte vara sämre.
Folkskolorna från början på nittonhundratalet är ofta den lilla ortens, eller kvarterets, stiligaste hus, med jugendslingor och näckrosor på fasaden. Titta på Eriksskolan i Stabby och Sverkerskolan på Luthagen, så förstår ni vad jag menar.
Sveriges Allmänna Folkskollärarförening, ivrigt påhejad av skönanden Ellen Key, lobbade hårt för att konstnärerna skulle engagera sig inte bara i läroverken, utan även för vanliga snorungar i folkskolan. De lyckades verkligen.
Så vem skrev läroböckerna i geografi och historia... Idel tolvtaggare och Nobelpristagare, som Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam och Sven Hedin.
Vem målade planscherna med kossor och kråkor... De bästa målarna - Bruno Liljefors och Nils Kreuger.
Slutsats: endast det bästa var gott nog - även åt folkskolebarnen. Varför måste vår tids drömmar vara så mycket torftigare...