Att utnyttja ”förmånen” med årskort är ju inte ens värt att överväga med tanke på vad varje resa skulle kosta om det nu inte är så att vissa vill sitta och åka runt i regionen, vilket är oss i 80-årsåldern främmande.
Det är bara ledsamt och tröttande att få del av kommentarer från trafikplanerare, tjänstemän såväl som politiker, som försöker uppmuntra oss med att vi ska få delta med synpunkter på var hållplatserna på för en del av oss på Källparksgatan svårtillgängliga Vaksalagatan ska ligga och att vi möjligen kan förvänta oss en så kallad ”mjuk linje” med alla begränsningar det innebär.
En resa från innerstaden till Gränby tar idag trekvart med alla rundresor och dessutom blir ju turtätheten förmodligen långt ifrån densamma som vår nuvarande linje 9. Någon mjuk linje längs Salabacksgatan – Källparksgatan är väl förmodligen alltför mycket att hoppas på. Då kunde väl lika gärna 9:ans linje köras där även i fortsättningen.
Det enda något så när sakliga argument som jag har mött är att busstrafiken på Vaksalagatan ska bli så tät att det inte behövs några turlistor och därför ska busstrafiken via Källparksgatan tas bort. Häpp!
Nej. Jag förstår inte det här trots mina ovanligt omfattande erfarenheter av såväl samhällsplanering som av politikers sätt att hantera verkligheten, men i det här fallet tycker jag att det håller på att spåra ur om man inte tar sitt förnuft till fånga.