Stora ting i görningen
KRÖNIKA. I Sverige har konstkolorna sedan många år tillbaka kommit att domineras av modernismen. Vår generation har fått lära sig att god konst är det som överskrider gränser.
Foto:
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Därför är det en extraordinär upplevelse att betrakta målaren Johan Patricnys verk. Visst slås man av häpnad. Onekligen. Men inte för att någon gräns överskridits eller något tabu brutits. Det är i stället något helt annat som får en att sucka högt av njutning: skönhet. Det är knappt man vågar säga det högt. Ty skönhet har blivit något av ett fult ord i konstvärlden.
För tre år sedan återvände Patricny till Sverige efter studier vid Konstakademien i Oslo. Han var elev till den norske mästaren Odd Nerdrum som blivit en förgrundsgestalt inom den pågående pånyttfödelsen för klassiskt måleri i Europa. Till skillnad från sina kollegor vilka främst sysselsatte sig med 1600-talet var Patricny inriktad på 1700-talets gustavianska epok.
Patricny är ganska ung (f. 1976) och har framtiden för sig. Modernismen har redan börjat släppa greppet. Men det finns faktiskt en ensling ur den äldre generationen som lyckats härda ut under alla år av bistert konstklimat i Sverige. Jag tänker på skulptören Peter Linde (f. 1946). Han har förvaltat den obrutna klassiska traditionen från perioderna före modernismens genombrott. Han var lärjunge till Gustaf Nordahl (1903-1992) vilken i sin tur lärt av Carl Milles. Linde äger liksom den yngre valfränden Patricny förmåga att förena tradition och originalitet. De visar att gedigen skolning inte behöver stå i vägen för det personliga uttrycket. Tvärt om.
Johan Patricny betyder väldigt mycket för denna nya rörelse inom svensk konst. Allt fler unga konstnärer återupptäcker den klassiska traditionen och återvänder till det figurativa måleriets källsprång för att låta sig inspireras. Förra året öppnade till exempel konstskolan Atelier Stockholm i Solna vilket blivit en vital samlingsplats för de traditionsmedvetna.
Den nya rörelsen är dock ingen -ism och önskar inte stå i motsättning till någon annan riktning, smak eller skola. Den hämtar sin kraft ur kärlek och lidelse. Patricny själv är noga med att framhålla att han inte hyser agg mot någon eller arbetar mot någon annan slags konst. Snarare för det han älskar. Sin ateljé har han på Söder i Stockholm.
Den 4 oktober ställer Patricny ut ett urval av sina oljemålningar - landskap, porträtt och interiörer - på Galleri Agardh & Torvall, Östermalm. Jag kommer att gå dit. Stora ting är i görningen i konsten. Vi har än så länge bara sett krusningar på ytan. Det är dock mer än nog för att häpna.