Stopp i rusningen

Kollektivtrafik I UNT har på senare tid skrivits att trådbuss eller elbuss borde föredras framför spårvagn.

Vardag. Bussar går bra för det mesta. Men i rusningstrafik fastnar de bland bilarna och då duger bara språtrafik på egen banvall, skriver Mats Åkerblom.

Vardag. Bussar går bra för det mesta. Men i rusningstrafik fastnar de bland bilarna och då duger bara språtrafik på egen banvall, skriver Mats Åkerblom.

Foto: Pär Fredin

Uppsala2014-09-11 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Dessa bussar har fördelar men också nackdelar. En fördel är att investeringen beräknas vara 10–20 procent av vad investering för spårvagn är i Uppsala city (inräknat pålning samt flytt av ledningar och rör). En annan fördel är flexibiliteten: luftledningarna kan billigt flyttas och bussen kan rulla en omväg vid gatuarbeten. Elbussar är nästan lika flexibla­ som dagens bussar.

En nackdel är att buss har lägre kapacitet än spårvagn, och därmed sämre kan utnyttja förarens arbete. Detta är väsentligt med tanke på att förarkostnader är cirka 70 procent av driftkostnaden. Varken spårvagn eller buss kan köra turtätare än med cirka fem minuters mellanrum, så buss kan inte kompensera lägre kapacitet med fler turer. Den kan däremot köra fler linjer eftersom investeringsutgiften är låg.

Dock har såväl buss som spårvagn svårt att klara rusningstrafiken mellan bostäder och arbetsplatser, ty framkomligheten i blandtrafik är starkt begränsad. Endast kapacitetsstarka elfordon på egen banvall med hög turtäthet klarar rusningstrafiken. Nack­delen är att utan omsorgsfull planering kan egen banvall ge barriäreffekter.