Psykiatrin Tf verksamhetschef Maria Holstad vid psykiatrin svarar systern som är orolig för stängningen av avdelning 114 att besluten inte är tagna och att de patienter som behöver dessa krisplatser i god miljö ska få det på avdelning 1.
Problemet är att stängningen ändå är i full gång. Det handlar ju om dagar. Vi i Brukarnätverket för psykiatrin har vid vårt senaste möte reagerat kraftigt på att vi åter får komma in alltför sent i denna process.
Från RFHL (Riksförbundet för rättigheter, frigörelse, hälsa och likabehandling) vill vi också säga att vården som bjuds på avdelning 1 och den slutna psykosvården på psykiatrins hus är mycket långt ifrån god enligt våra rapportörer. Det är verkligen förståeligt att den oroliga patienten inte vill komma dit frivilligt. Miljön är hård och starkt präglad av tvånget som fritt utövas där.
Psykosvården saknar i dag alternativ till den helt dominerande medicinska inriktningen trots att det finns mycket framgångsrika alternativ i våra skandinaviska grannländer, se ”Open dialogue Torneo” på Youtube. Man vägrar dock att ta till sig dessa beforskade alternativ och fortsätter att rekrytera patienter via ett onödigt och traumatiserande tvång. Man borde dra in på den inhumana tvångsvården på psykiatrins hus och lära sig samarbeta med patienter, med människor i psykotisk kris. Då vore ett team en alldeles utmärkt arbetsform att satsa på, där familjen kan bidra starkt. Bättre vård, mindre tvång. Det skulle spara pengar, men går inte på några veckor.
Varför finns ingen valfrihet för patient och anhöriga? Utan valfrihet blir det inget av brukarinflytandet. Vi har en dialog med ledningen, men brukarorganisationerna är fattiga liksom patienterna och i ett väldigt underläge. Våra krav behöver stöd från samhälle och politik.