Men i stället för ett dubbdäcksförbud på vissa gator vore det mycket bättre om bilägarna tydligt kunde informeras om att dubbdäcken gör betydligt mer skada än nytta. Att ”dubbdäck är det enda som gäller på svenska vintervägar” är en myt. Många tror på denna myt eftersom det oftast är vad som skrivs i tidningar.
De senaste åren har detta emellertid börjat svänga över lite till friktionsdäckens fördel. De flesta av oss har så klart inte testat båda under identiska förhållanden, men de däckstester som görs med dubbade och odubbade däck visar tydligt att odubbade däck är lika bra eller bättre än dubbdäcken på nästan alla vinterväglag. Skillnaderna mellan dubbat och odubbat är mycket liten. Om man då tror att man gjort ett ”säkert val” i och med att man valt dubbat, så kanske man misstar sig. I de tester där dubbdäcken uppvisar något bättre resultat, till exempel egenskaperna på ren is, är det ändå så att bästa friktionsdäck alltid är bättre än sämsta dubbdäck (utom vid acceleration på ren is, där är nya dubbdäck bättre). Det är alltså större skillnader inom varje kategori än mellan de två däckstyperna. Och dessa tester görs med nya däck.
De tester som VTI gjort enligt UNT-artikeln visar att även på de underlag där dubbdäcken visar bättre resultat än friktionsdäck, så blir resultaten de omvända efter ett par vintrars normal körning. Det innebär att i genomsnitt under däckens livslängd är friktionsdäcken bättre på de allra flesta vinterväglag.
Om vi dessutom betänker att på den typ av väglag som är absolut vanligast under vintern, det vill säga barmark, är dubbfria friktionsdäck alltid bättre. Ren is, som är det enda underlag där nya dubbdäck i någon mån visar bättre resultat, är mycket ovanligt. Och när vi har frosthalka, som kanske är det mest förrädiska av alla väglag, är isskiktet så tunt att dubbarna nästan inte har någon is att greppa tag i. Det finns inget som talar för att dubbdäck här skulle vara bättre än friktionsdäck. Något test av grepp på frosthalka har jag ännu inte sett.
Fördelarna med dubbdäck är med andra ord i stort sett obefintliga. Nackdelarna däremot är betydande. Till att börja med så orsakar de cirka 300 för tidiga dödsfall per år på grund av de partiklar de river upp från vägbanan, dvs ungefär lika många som totalt omkommer i trafiken under ett år. Osäker siffra visserligen, men dubbdäcken kanske inte ens räddar ett enda liv på ett år. Våra vägar slits ner och är ofta i ett bedrövligt skick. Dubbdäckens slitage orsakar djupa hjulspår längs vägbanan som leder till vinglig färd och ökad risk för vattenplaning. Hela året, även på sommaren.
Kör man bil på en normal svensk landsväg en regnig dag får man ägna alltför mycket uppmärksamhet åt att undvika att köra ner i dessa vattenfyllda diken. Ytskiktet blir skrovligt vilket leder till högre buller och högre däcksslitage. Inte bra för miljön.
Dubbdäck leder till 4–5 procent högre bränsleförbrukning än odubbade friktionsdäck. Inte heller bra.
Om trafikverket skulle kunna ägna sina resurser till att bygga bort farliga vägavsnitt i stället för att hela tiden lägga ny asfalt på gamla vägar skulle säkert ett stort antal liv räddas varje år. Och vi skulle slippa den irritation det innebär när asfaltläggarna skall ut på våra sommarvägar.
Tänk efter när ni köper nästa omgång däck. Friktionsdäcken är det klart bästa valet om man väger in alla faktorer som kan påverka ens däcksval.