Samarbeta i trafiken

Att samarbeta, förstå varandra och kommunicera i trafiken är gyllene regler.

Ömsesidig hänsyn. Jag har svårt att förstå att jag inte ser att fotgängare flyttar sig från cykelbanan trots att jag ”plingar” i god tid och saktar ner, skriver Hans Johansson.

Ömsesidig hänsyn. Jag har svårt att förstå att jag inte ser att fotgängare flyttar sig från cykelbanan trots att jag ”plingar” i god tid och saktar ner, skriver Hans Johansson.

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Uppsala2015-08-28 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det absolut svåraste är när fotgängare och cyklister möts, särskilt ser jag det eftersom jag är laglydig bilist och ser svårigheterna när jag inte använder bilen. Vid Stationsgatan har cykelbanan närmast Lenna­kattens spår smalnats av på grund av bostadsbyggena, risken för konflikter är uppenbar.

Jag har svårt att förstå att inte fotgängare flyttar sig från cykelbanan trots att jag ”plingar” i god tid och saktar ner.

Fotgängare upptagna av hörsnäckor i öronen, pågående telefonsamtal, hör inget först, reagerar mycket sent och flyttar sig mycket motvilligt. Jag får irriterat till svar, ”är detta en cykelbana?”, cykelsymboler finns i asfalten, tydligt synliga. ”Då får du väl köra om mig då”, är nästa kommentar, personen känner sig för­närmad, antagligen ”kränkt” dessutom. Min kommentar är ”jag gör så här för din egen säkerhet”.

Jag gör inget fel, jag tar hänsyn som saktar in, påtalar för personen att jag inte uppskattar dennes nonchalans. Varför är det så svårt att respektera trafikregler och att kommunicera, förstå och agera hänsynsfullt?