Osäker risk blåses upp stort

Då och då ställer sig vetenskapsmännen frågan om mjölk är bra. De genomför tester enligt alla konstens regler som med 95 procents ”konfidens” visar att mjölk är bra.

Basmat. När en forskningsstudie visar att mjölk inte är bra för hälsan slås det upp stort. Men osäkerheten gör att det kanske inte stämmer, skriver Anders Persson.

Basmat. När en forskningsstudie visar att mjölk inte är bra för hälsan slås det upp stort. Men osäkerheten gör att det kanske inte stämmer, skriver Anders Persson.

Foto: Fredrik Persson/TT

Uppsala2014-11-04 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Men 95 procent konfidens menas att det är en chans på 20 att resultatet har tillkommit av en slump, eller 19 chanser på 20 att de inte tillkommit av en slump. Man kan ju inte undersöka alla människor utan måste nöja sig med ett begränsat urval. För att få 95 procents konfidens kan det röra sig om hemskt många människor.

Det låter som en betryggande säkerhet. Så när artiklarna med icke-kontroversiella resultat, ”mjölk är bra”, publiceras i någon vetenskaplig tidskrift ger de aldrig upphov till några skriverier i pressen, om dessa resultat alls publiceras. Kanske stannar i många fall i skrivbordslådan.

Men den 95-procentiga konfidensen innebär att plötsligt kan en vetenskaplig undersökningsgrupp ha turen, eller snarare oturen, att få ett negativt resultat, att mjölk inte är bra. Detta med en 95 procents konfidens. Eftersom detta är nytt och alarmerande ges det vidsträckt publicitet.

Andra vetenskapsmän som söker bekräfta det negativa resultatet misslyckas och börjar misstänka fusk eller inkompetens hos den första gruppen. Allt detta hade kunnat undvikas om de 19 andra grupper som gjort samma undersökning men fått bekräftat att mjölk är bra också gjort sig mödan att publicera sina resultat och inte stoppat dem i skrivbordslådan.

Läs mer om