Ogenomtänkt om språkkrav

Uppsalacentern och Stefan Hannas förslag om att minska försörjningsstödet till den som inte lär sig svenska på utsatt tid avslöjar inte bara en problematisk människosyn utan också en djup okunskap om hur språkinlärning går till.

Uppsala2014-09-10 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förmågan att lära sig ett nytt språk påverkas av en rad faktorer, både hos individen själv och i det omgivande samhället. Ålder, tidigare utbildning och språkkunskaper är några viktiga faktorer. Den som har ett modersmål som liknar svenskan har en klar fördel framför den som talar ett mer avlägset språk, liksom den som tidigare haft tillgång till nya språk.

Yttre faktorer kan försvåra inlärningen, till exempel traumatiska krigsupplevelser och oro för anhöriga.

Hot om minskat försörjningsstöd är inte heller något som påverkar inlärningen positivt. Det gör däremot kontakter med svensktalande och möjligheter att få använda språket både i arbetet och framförallt på fritiden, det som brukar kallas integration. Det ansvaret kan inte bara läggas på den enskilda individen, utan har att göra med attityder i samhället. En individ kan inte integrera sig själv.

Läs mer om