Det förekommer att man försöker få stöd för en viss uppfattning med hjälp av så kallade alternativa (påhittade) fakta. Det är emellertid en osäker metod eftersom fakta ofta kan kontrolleras. Det är ofta säkrare att använda en vilseledande statistisk presentation av verkliga data. Några exempel på denna teknik ges nedan:
Den väsentliga informationen kan ofta döljas i ett medelvärde. Om en förändring av färdtjänsten har medfört att restiden ibland blir oacceptabelt lång kan man i stället redovisa att medelrestiden minskat. Vill man visa att giftrester i till exempel äpplen ligger på en ofarlig nivå kan man ange medelmängden för undersökta äpplen i stället för risken att ett enskilt äpple innehåller för mycket gift.
Anta att man vill påvisa en ökning mellan två år, till exempel när det gäller försäljning. Om de totala siffrorna visar en minskning kan man i stället beräkna den procentuella förändringen för respektive månad och ange medelvärdet för dessa förändringar. Med lite tur får man då ett positivt värde.
Mätningar är underlag för många beslut, till exempel när man vill avgöra om en patient lider av en viss sjukdom. I praktiken används olika mätsystem och dessa bör naturligtvis ge överensstämmande resultat. För att visa att så är fallet använder man ofta en statistisk metod som kallas regressionsanalys. Detta är en lämplig metod när man vill påvisa ett samband mellan två egenskaper, till exempel längd och vikt hos en grupp individer, men det är även en utmärkt metod om man vill dölja bristen på överensstämmelse mellan två mätsystem, som förväntas mäta samma storhet.
Jag bör påpeka att ovanstående exempel på missbruk av statistik inte är något jag personligen stöder.