Ändå studsar jag till inför Agneta Liljas påstående: ”Den jul vi firar i dag har inget med kristendom att göra. Det är en svenskformad högtid där maten och julklapparna står i centrum.” Det är väl ungefär som att vräka i sig tårta på en födelsedagsfest utan att bry sig om att en av de närvarande faktiskt fyller år.
Iakttagelsen visar att det har skett ett religionsskifte. Kristendomen har ersatts med materialism och kommersialism. Det är naturligtvis en mycket mer genomgripande och förödande förändring än att det numera finns många av icke kristen tro i vårt land. Svaret på barnens fråga om varför vi firar jul är inte längre ”För att Jesusbarnet föddes” utan ”För att Sveriges affärer ska gå med vinst”.
Men det beror förstås på vem som avses med ”vi”. För de flesta svenskar står säkert maten och julklapparna i centrum. Men det gäller inte alla. Personligen hör jag till dem som tror att julens avgörande händelse är att det för drygt 2 000 år sedan föddes ett barn i Mellanöstern.
Därför firar jag advent och jul som om det hade med kristendom att göra. Under första advents-helgen deltog jag i tre gudstjänster med sammanlagt över 1 000 deltagare. Ca 600 av dessa – varav närmare 100 sångare och musikanter – deltog i Lötenkyrkans traditionella adventskonsert.
Trots upprepade propåer har UNT aldrig funnit det värt att skriva om detta evenemang, liksom ett otal andra kyrkliga advents- och julhändelser förbigås med tystnad. Så förstärks bilden av att kristendomen spelat ut sin roll.
Jag tycker att en lektor i etnologi borde kunna se att det numera finns många alternativa sätt att fira jul i vårt land. Och var och en av oss kan må väl av att tänka efter vilken religion vårt julfirande representerar.