Jobbskatteavdraget ger mer pengar i plånboken säger alliansen. Bluff, billig populism säger jag.
I regeringsförklaringen 2008 framgår det i klartext att syftet med jobbskatteavdraget är att hålla lönerna nere. Men detta förtigs av regeringen. Man talar bara om ”mer pengar i plånboken”. På det sättet har arbetskollektivet hittills förlorat betydligt mer i utebliven löneökning än vad skatten sänkts, samtidigt som landsting och kommuner får minskade skatteintäkter.
Det handlar om mångmiljardbelopp som alliansen mutar marknaden med, också i uteblivna sociala avgifter och avtalspensionsavgifter. Detta förtigs av alliansen. Lönehöjningar och därmed nämnda avgifter skulle på sikt ge mycket mer pengar i plånboken för de berörda.
Dessutom förlorar de som har inkomst under 30 000 mest. Det är de med över 30 000 som får den största skattelättnaden, mer i plånboken.
En siffra som nämnts är att löntagarna gått miste om 10 procent i löneökningar. Det lönepåslaget skulle ha gett nästan dubbelt så mycket bara i avtalspension som jobbskatteavdraget.
Om det nu finns ytterligare 15 miljarder till skattesänkning utöver de 130 miljarder det redan kostat. Varför inte styra över dessa pengar till lågavlönade, till exempel så att de med lön under 30 000 får hälften och pensionärerna den andra hälften? Inte en krona till högavlönade som statsråd och riksdagsmän. Det skulle väl sätta i gång hjulen på hemmamarknaden minst lika mycket som om pengarna går till högavlönade.
Jan Stanje
Gräsö