Ärna Det är lätt att ”hålla med den som talade sist” när man tar del av argumenten för och emot i den livliga och alltmer infekterade debatten om Ärna. Det jag har problem med är fördömande uttalanden som tycks grundade på en oklar föreställning om Lena Ek som miljöminister för Uppsala och att hon i egen person skulle ansvara för det kollektiva regeringsbeslutet. Det har också luftats viss irritation över att Centern centralt fronderar mot den lokala centeravdelningen.
I opposition mot beslutet är det förstås frestande att slå fast att miljön ska sättas främst. För den som har ett totalansvar är det som alltid en viktning av samtliga beaktansvärda omständigheter och intresseavvägningar som måste sättas främst. Även den som pratar flyg ska helst ha fötterna på jorden. Därmed inte sagt att den allsidiga prövningen inte kunde ha lett till ett annat beslut.
Regeringen har inte fallit för frestelsen att låta miljöministern bli gisslan för ett beslut på tvärs mot regeringens uppfattning. Men att placera ansvaret för det kollektiva regeringsbeslutet på Lena Ek och Centern, är inte det mera taktiskt än schysst?
Hans G Eriksson
Uppsala