Det har aldrig hänt tidigare. Och när den första snön föll tog visst snöröjningen semester. Det var med svårighet vi tog oss till matsalen på Tallgården med våra rollatorer. En rullstolsburen kunde inte ta sig dit alls.
När det blev midsommar fanns ingen midsommarstång. Personalen i köket och någon inom hemtjänsten tog av sin fritid till att plocka blommor och sent på torsdagskvällen gjorde de i ordning två hinkar med buketter och placerade en hink på rampen och en vid trappen in till matsalen. Nu fick vi som äter i stora matsalen känna lite midsommar i alla fall. Men de som bor inne på Tallgården såg ju inget av dessa blommor.
Förr hade vi kafé där de ansvariga ordnade med tävlingar och andra aktiviteter samt bingo. Det togs bort för fyra–fem år sedan. Nu finns ingen aktivitet eller stimulans och det är förödande. Ibland kommer dock någon tillresande som sjunger och spelar något instrument för oss.
Har beslutsfattare och hyresvärd ingen känsla eller ansvar för vår trevnad och hälsa?