Uppsala kommuns besked att marken väster om Stabby backar i Uppsala inte längre är aktuell för en golfbana, utan för bostäder, är en helomvändning som tagit många på sängen.
Stabby backar är en känslig miljö som berör många Uppsalabor. Kritik mot de nya planerna kan inte avfärdas med att några villaägare får sin utsikt förändrad. Det här handlar om värdefull miljö med tanke på natur, landskap och upplevelsen av staden på slätten. Tusentals Uppsalabor utnyttjar detta friluftsområde. Från backarna har man fri utsikt västerut och via gång- och cykelvägen och stigar kan man ta sig västerut i det karaktäristiskt småbrutna uppländska jordbrukslandskapet.
En miljöstörning finns redan här i form av buller från Bärbyleden, men det är inget argument för bostäder, tvärtom.
Mittpartiet av Stabbyslätten är smalt mellan beteshagarna och Bärbyleden. Det är omöjligt att bebygga det med bostäder utan förändra, för att inte säga fördärva, hela områdets karaktär av naturområde för rekreation.
Om området skall bebyggas, förefaller de södra delarna vara den mark som eventuellt kan bebyggas utan oöverstigliga konsekvenser. Det betyder en bebyggelse som ansluter till Rickomberga och Berthåga på ömse sidor av Bärbyleden. Men den riskerar att tränga väldigt nära Berthåga kyrkogård, vilket inte är oproblematiskt.
Norra delen av Stabbyslätten, nordväst om Stabby prästgård, är inte heller lätt att exploatera utan att kultur- och naturvärden spolieras. Det gäller både närheten till prästgården och Librobäcken som slingrar vackert i landskapet.