I samband med planerna om ”förtätningen” av Eriksberg togs fram genomfördes en Naturvärdesinventering (NVI) av Eriksberg och Ekebydalen. Där skrivs att att det: ”... observerades ett bohål i levande gammal tall i skogen vid Blodstensvägen, som sannolikt är från spillkråka.” Styrkt av data från artportalen.se bedöms det att ”det är troligt att spillkråka kan häcka i skogen vid Blodstensvägen”. Arten är rödlistad och nästan hotad.
Alla länder bakom Biodiversitetskonventionen är moraliskt förpliktigade på att ta röda listorna på allvar. EU:s regler är dessutom juridiskt förpliktigande med kraftiga ekonomiska sanktioner. Spillkråka finns i bilaga 1 till EU-fågelskydds-direktiven vilket förpliktigar alla EU-medlemmar att skydda arten på alla häckningsplatser: Inget ingrepp får göras i områden där spillkråka häckar som missgynnar artens häckning.
Skogen vid Blodstensvägen rankas dessutom ”Högt” i naturvärdesklass och präglas av det som för en yrkesstolt trädgårdsmästare kanske kan se ut som slarv. Men det är just en sådan, i storstäder dessutom sällsynt habitat med olika gamla, unga och döda träd, grenar som fallit på marken och börjat ruttna, förmultna osv. som gynnar spillkråka som bl.a. äter djur i skadat och dött virke.
Enligt EU-reglerna måste skogen vid Blodstensvägen skyddas. Inte bara mot ”förtätningen” av Eriksberg utan även mot ingrepp som röjning och att skapa ordning som riskerar förstöra skogens förhållandevis stora ekologiska och inte minst rekreativa värde. I stället för en rättegång vid EU-domstolen med stora kostnader för kommunen bör projektet omvärderas.