EU gör Sverige hemligt

Sverige har med hänvisning till EU-samarbetet inskränkt offentlighetsprincipen. Men det är mer, inte mindre, insyn som behövs i EU. I dag har mer än 60 procent av lagarna som stiftas i riksdagen sitt ursprung i Bryssel, skriver Gustav Nipe.

Makthavare. EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso håller presskonferens i kommissionens högkvarter i Bryssel. Många beslut som ska implementeras i Sverige fattas numera av EU.

Makthavare. EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso håller presskonferens i kommissionens högkvarter i Bryssel. Många beslut som ska implementeras i Sverige fattas numera av EU.

Foto: THIERRY CHARLIER

Uppsala2013-12-06 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Offentlighetsprincip Det var fel av riksdagen att rösta för ökad sekretess vid internationella samarbeten. Förslaget handlar om att inskränka offentlighetsprincipen. Fler dokument kommer att hemligstämplas. Möjligheten för granskning och insyn begränsas. Rent konkret så stänger makten dörren om sig.

Regeringen motiverar begränsningen av offentlighetsprincipen med att EU-medlemskapet kräver detta. Viktigt att veta är att Sverige vid ett otal tillfällen tidigare har fått undantag från EU. Det går att få nya undantag om den politiska viljan finns.

Det är extra anmärkningsvärt att offentlighetsprincipen ska stympas när det gäller EU. Vi behöver mer transparens och insyn i EU-samarbetet. Mer än 60 procent av alla lagar som stiftas i riksdagen kommer från Bryssel från början. Och i dag är hemlighetsmakeriet i EU alldeles för stort som det är. Dessutom är det allt fler som ifrågasätter Sveriges medlemskap i unionen.

Vi unga pirater tror att det enda som kan rädda förtroendet för EU-samarbetet är ökad insyn. Vi kräver därför total offentlig insyn i alla förhandlings- och beslutsprocesser inom unionen.