Replik på insändare 7/1.
Eldningen av hyggesrester tillskrivs till exempel utsläppsminskningar motsvarande koleldning medan det sanna värdet ligger ungefär vid en fjärdedel, enligt professor Anders Lindroth, Lunds universitet. Och då talar vi enbart om hyggesrester, så kallad grot.
Men så här marknadsför Sveaskog sitt biobränsle: ”Energiveden är kvistat och flisat virke som är avsett för energiproduktion. Träddelar består av klena träd eller delar av hela träd. Här ingår både stamdel och grenar. Sågspån är biobränsle som fås vid sågning av stockar eller kapning av plankor och bräder. Kutterspån är biobränsle som fås vid hyvling av torkade plank och bräder.” Alltså; till stor del ved från växande träd. Och träpellets har samma slags råvaror.
Sandberg menar att nästan all biodiesel i dag produceras av rester från skogen där bland annat sågspån och tallolja är råvaror. Men sågspån och tallolja kommer ju från timmer och från rundvirke (klenare växande träd) där konkurrensen från skogsbolagens brännved är stor.
Och nu talar miljöminister Åsa Romson om att all dieselolja borde produceras av skogsråvara, vilket rimligen skulle kräva ökad avverkning för att framställa både energived och biodiesel. Det skulle ge nettoutsläpp som under lång tid blir minst lika stora som från fossil olja.
Vår klimatpolitik är i mångt och mycket ett bedrägligt spel där till exempel ordet förnybar sätts lika med klimatneutral, och där politiska beslut inte sällan har en ekonomisk baksida som rättfärdigar dem.
Energived och biodiesel är skolexempel. Enligt klimatforskarna bör utsläppen av klimatgas minskas NU, inte om 50 år. Därför är storskalig användning både av energived och biodiesel med ursprung i växande skog definitivt fel val i det klimatläge klotet befinner sig i dag.