VINTERVÄDRET. De senaste årens kalla vinterväder har på många sätt varit jobbigt men också intressant. Om man antyder att vädret varit intressant påpekar någon genast att man måste skilja på väder och klimat. Visst, det är möjligt att klimatet om 50 år kommer att vara varmare än nu _ den frågan ska inte beröras här.
Vädret under de närmaste åren är det som vi måste planera för nu, inte det som kanske påverkar oss någon gång i en fjärran framtid. Det är vädret och dess avvikelse från det vi förväntar oss och inte en långsam förändring av klimatet som förorsakat stopp i trafiken under den senaste månaden. Även om väder som höstmånaderna 2010 är ovanligt är det inte unikt och det finns skäl att planera för det värsta.
De årliga medeltemperaturerna enligt SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) ger ett grovt men hyggligt mått på variationer i vädret alltsedan 1890-talet.
Den lägsta medeltemperaturen för december inföll 1986. En medeltemperatur under +3 grader Celsius har uppmättes vid åtta tillfällen (1893, 1902, 1915, 1940-1942, 1957, 1966, 1986, 1988). Kalla år har förekommit ungefär var tionde år utom under den varma perioden på 1920- och 1930-talen, men det finns ingen tydlig regelbundenhet.
Ofta har enstaka år varit påtagligt kalla, men ibland har ett par tre år i rad varit kalla. I Uppsala uppmättes den lägsta medeltemperaturen för december 1915 (-9,5 grader) och 1978 var temperaturen nästan lika låg (-8,9 grader). I Uppsala har den legat under -7 grader 1902, 1915, 1927, 1978, 1981 och 1995. Troligen kommer temperaturen i år att bli under -8 grader och därmed ungefär lika kall som de kallaste decembermånaderna under 1900-talet.
Kanske är det lite förvånande att kalla decembermånader har varit något vanligare under den senare delen av 1900-talet än under den tidigare delen. Kalla och snörika decembermånader är inget unikt och det finns skäl för oss att en ha beredskap för sådana månader även om vi emellanåt har tur och slipper en del av de bekymmer som de medför.
Wibjörn Karlén
Uppsala