Är kommunen för en hållbar utveckling?

Foto: BÅörn Lindgren/TT

Uppsala2016-12-11 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bygglov Vi hade en plan att installera solcellspaneler på vårt hus på Kungsgärdet i Uppsala. Vi var beredda att investera drygt 100 000 kronor och på så sätt dra vårt strå till stacken för en hållbar samhällsutveckling. Glada i hågen skickar vi in vår ansökan om bygglov den 11 maj 2016.

Efter sex månaders handläggning inom kommunen (suck) så föreslår nu Stadsbyggnadsförvaltningen att vår ansökan om bygglov ska avslås med motiveringen att den strider mot detaljplanen som föreskriver att husen i detta område har ett betydande kulturhistoriskt värde och ska ha röda tegelpannor. (Flera av husen i området har dock avvikande färg på takpannorna.) Plan- och byggnadsnämnden ska nu besluta i ärendet under december månad.

Alla former av elproduktion (kärnkraft, vattenkraft, kolkraft, vindkraft och solceller) ger mer eller mindre miljöpåverkan.

Världen står inför en enorm utmaning att ersätta kol och olja med förnyelsebara energikällor dels för att kol och olja är en ändlig resurs och för att en fortsatt ökad koldioxidhalt i atmosfären kan få ödesdigra effekter på vårt klimat och därmed framtida livsmedelsproduktion.

Därför känns Uppsala kommuns planerade beslut att avslå vår ansökan om installation av solceller som mycket märklig. I synnerhet som Uppsala kommun planerar en omfattande nyproduktion av flervåningshus i södra Arosparken ett stenkast från där vårt hus ligger. Byggnationen av höghus i detta område kommer få oändligt större negativ påverkan på ett kulturhistoriskt värdefullt område.

Ett grönområde försvinner, biltrafiken kommer öka kraftigt och den biologiska mångfalden kommer minska eftersom en grön kil som går ända från Hågadalen in mot stadskärnan via den gamla kyrkogården bryts upp.

Läs mer om