Många frågor kvarstår om det osäkra brobygget

Stadsbyggnadsdirektören Christian Blomberg besvarade insändarskribenten Håkan Olsén, som kritiserade förberedelserna inför spårvägen, med att klargöra att allt är i sin ordning. Nu efterfrågar Olsén större tydlighet i hur de jobbar med projektet.

Var och hur skall ekologisk kompensation utföras i Årike Fyris? Det undrar insändarskribenten.

Var och hur skall ekologisk kompensation utföras i Årike Fyris? Det undrar insändarskribenten.

Foto: Lennart Lindström

Slutreplik2025-03-07 13:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag är inte jurist och kan inte avgöra om lagar följts. Det jag kan se är att detaljplanen för delsträcka D antogs enligt justerat protokoll 14/1 2025. Detta fick laga kraft 27/1 2025. Trädfällning och grävandet utefter väg 255 började 7/1 2025. Antar att detta arbete ingår i att möjliggöra byggnation av D-sträckan för att spårvagnarna skall komma fram till uppställningsplats. Denna del kan inte vara fristående från spårvägsträcka D.

Ekologisk kompensation är inte det lättaste då varje miljö är unik. Var och hur skall kompensationen utföras? Att ersätta stora och 30– 50 åriga träd med nyplanteringar är inte en kompensation. Det kommer att ta tid innan dessa träd binder samma mängd koldioxid. Dessutom läcker marken koldioxid vid avverkning och bearbetning av marken. Att kompensera för åverkan på Årike Fyris är än svårare. 

När det gäller bron håller jag med Anders Asplund (UNT 24/2) att det inte är samma sak att anlägga en bro i tjockt lerlager jämfört med på fast berggrund. Det är som tidigare nämnts ett stort riskprojekt. Det har dessutom kostat många miljoner i konsultutredningar för att utreda risker, men osäkerheten kvarstår.