Det är självklart att vi måste tänka om när det gäller vår förbrukning av textilier. Men 248 000 par strumpor är nog det minsta av problemen – i synnerhet om strumporna är utslitna. Det är en minimal del av de textilier som slängs som kommer till användning på något sätt. En liten del kan återanvändas i secondhandbutiker men en väldigt stor del används inte alls utan hamnar i värsta fall som klädberg i något land långt bort eller så används en liten del som byggmaterial.
Det beror på att Sverige i dagsläget saknar storskalig infrastruktur för sortering och återvinning av textil. Det är endast dryga femtedelen av Sveriges insamlade textilier som återanvänds idag, medan resten exporteras, enligt IVL Svenska Miljöinstitutets rapport. Om man tittar på hur mycket textilier som slängs så kan säkert mina och andras trasiga strumpor ha en viss om än liten inverkan på miljön. Men om man sedan tittar på hur mycket av avfallet som återvinns så uppstår frågan: vad händer med de runt 80 procent som inte kommer till rätta? Det finns enligt rapporten ovan inte kapacitet att ta hand om allt.
Det stora bekymret är att vi köper alldeles för mycket kläder och andra textiler som används alldeles för lite. Vi köper 12 –14 kilo nyproducerade textilier per person och år varav 7–9 kilo hamnar som textilavfall. Vad väger ett par strumpor? Så någonstans måste vi sluta med detta. Men var finns den politiker som vågar sätta stopp?