Det är alltid den äldres behov som styr – inte pengarna

Lenita Granlund, direktör på vård- och omsorgsförvaltningen, svara på kritiken efter att demenssjuke Sören Jansson, 86, inte beviljats plats på demensboende.

"Kommunens ekonomi, antal tomma platser eller andra skäl vägs inte i biståndshandläggarens beslut som fattas på professionell grund", skriver Lenita Granlund i UNT.

"Kommunens ekonomi, antal tomma platser eller andra skäl vägs inte i biståndshandläggarens beslut som fattas på professionell grund", skriver Lenita Granlund i UNT.

Foto: Elin Sandow

Replik2024-11-04 08:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I UNT och i sociala medier har det den senaste tiden pågått en debatt om en äldre man som inte fått plats på demensboende. Med anledning av det vill jag förklara hur kommunen fattar sina biståndsbeslut.

Beslutet om att få plats på särskilt boende fattas alltid av en biståndshandläggare efter en ordentlig utredning av personens behov. Reglerna är tydliga och vi utgår alltid från socialtjänstlagen (SOL), det vill säga att äldre personer ska få god och jämlik vård och omsorg utifrån sina behov.

När det gäller kommunens kostnad för särskilt boende i äldreomsorgen ligger Uppsala något över rikssnittet. Uppsala betalar i genomsnitt 152 000 kronor per invånare över 80 år, medan rikssnittet är 145 500 kronor.

Det är alltid den äldre individens behov som står i fokus. Kommunens ekonomi, antal tomma platser eller andra skäl vägs inte i biståndshandläggarens beslut som fattas på professionell grund.

Varje beslut skickas skriftligt till den äldre som tillsammans med anhöriga har möjlighet att få skälen bakom beslutet förklarad för sig på telefon eller i ett möte. Alla beslut går även att överklaga i en rättslig prövning.