Under de senaste veckorna har en rad argument framförts mot den nyligen presenterade utredningen om framtida konstverksamhet i Uppsala. De flesta har fokuserat på bristande tillgänglighet samt att andra alternativ än Uppsala slott lämnats därhän utan djupare analys. Men det finns även en annan aspekt som hittills inte påtalats i debatten. Uppsala slott är ett statligt byggnadsminne sedan 1935 och har som sådant ett långtgående lagskydd mot om- och nybyggnationer. De senast gällande säkerhetsföreskrifterna beslutades av regeringen 1999. Låt mig ta några exempel på åtgärder föreslagna i utredningen som kan innebära komplikationer i förhållande till detta lagskydd.
En förutsättning för att konstmuseet skall kunna få möjlighet till utökad yta är, enligt utredningen, att ett fristående byggnad uppförs i närområdet. I bilaga till ovan nämnda regeringsbeslut står dock att läsa följande: ”Det på situationsplanen markerade, med särskild linje avgränsade området får inte ytterligare bebyggas.” (Markeringen omfattar backen upp till slottet, borggården och parken.) Vem som helst inser att ett nybygge på borggården strider mot denna bestämmelse.
Förslaget att behålla konstmuseet i nya utvidgade lokaler har också kompletterats med idéer kring en genomgripande förändring av slottsparken, vilket man redovisat i en särskild bilaga. Det kan även på detta område starkt ifrågasättas om denna omvandling är i samklang med regeringsbeslutet från 1999: ”Ej heller får inom skyddsområdet vidtas sådana åtgärder med mark, terrasser och vegetation att dess karaktär förvanskas.”
När det gäller de nuvarande lokalerna inne i slottet framhåller utredningen att rumsindelningen med nio rum fördelade på tre våningar är otillgänglig och svåröverblickbar. Om man skall komma tillrätta med detta problem är det underförstått att rumsindelningen måste ändras och våningsplan öppnas upp i det nya konstmuseet. Utredarna säger på direkt fråga att friheten är stor att ändra i lokalerna då Landsarkivet redan vid 1900-talets början satte in nya bjälklag och gjorde andra anpassningar. Men den nu föreslagna ombyggnationen är betydligt mer genomgripande och kan stöta på patrull med bestämmelserna: ”Inne i slottsbyggnaden får ingrepp inte göras i bärande stomme, äldre murverk och äldre rumsindelning.”
Utredningen hänvisar till lagen om offentlig upphandling (LOU) när det gäller svårigheter att utreda alternativ placering av Uppsalas konstmuseum. Däremot gör man i förslaget till fortsatt lokalisering av konstmuseet på slottet märkligt nog ingen analys av lagen om statliga byggnadsminnen och de av regeringen fastställda säkerhetsföreskrifterna.