Varför är makthavare (i detta fall kyrkorådet) så klåfingriga när det gäller våra gemensamma miljöer och särskilt öppna platser som utstrålar vila och harmoni? Jag upplever den stora planen framför domkyrkan som en altan för möten och samtal, ett grekiskt torg, där man naturligtvis umgås stående på jämlik fot. De omkringliggande byggnadernas mäktighet bidrar till denna känsla och jag har svårt att se varför man måste störa detta vackra torg med ett verk som oavsett kvalitet kommer att uppfattas som en störning.
Klåfingriga makthavare
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.