Källparken bär på historia

Historien måste vara med när Källparken upprustas. Det är grundtanke med parken, skriver landskapsarkitekten Anders Lindgren

Uppsala2012-04-04 00:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det var med lite ängslan jag besökte Källparken efter de artiklar och insändare som den senaste tiden varit i UNT. Källparken är min favoritpark och är ett nästan opåverkat tidsdokument från Eric Laufors och Gunnar Leches tid, legendariska som stadsträdgårdsmästare och stadsarkitekt.
Nu tyckte jag inte det var någon fara! Gallringen hade gjorts med varsamhet och friställt träd som stått trängda. Buskskiktet mellan träden hade tagits ner men kommer att växa upp till stor del redan under det här året. Körsbärskornellen som just nu står i full blom med sina gula blommor på bar kvist, hade lämnats kvar.
De tre stora träd som har tagits ner och som stod en bit ut från den gamla Trefaldighetskällan, tycker jag förstärker den tanke som jag tror arkitekten hade med den fria utsikten ut över parken.
Eric Laufors skriver i sin bok Det gröna Uppsala: ”I blomstergårdens ovala damm är Carl Milles lilla skulptur Solglitter ett trevligt blickfång. Från de äldres hörna här i parken har man en vacker utsikt över staden med slott och katedral”.

Det finns mycket Uppsalahistoria i parken. Sittstenarna runt källan är hämtade från grundmuren av den 1100-talskyrka man fann vid utgrävningen av kvarteret S:t Per i centrala staden. De block och stenar som finns i stödmuren vid blomstergården kommer från husgrunder och gat- och kantstenar nere i staden.
Det är viktigt att känna till grundtankarna för parken när den ska förändras. Historien måste så långt det är möjligt vara med när parken ska anpassas till dagens användning. Därför tycker jag att planerna på att ersätta gräsgradängerna i amfiteatern med trätrall ska utgå.
Det är både historielöst och inte långsiktigt hållbart. Trä behöver både mer skötsel och är lättare att förstöra. Det är också fel att ta bort den eleganta lösningen med den tvåfiliga parkvägen. Var har vi det någon annanstans i Uppsalas parker?

Var också rädd om den stora sluttande gräsytan. Den kommer att behövas när många fler ska använda parken. Den skatepark som ska byggas kommer att bli en välkommen populär anläggning. Det kan man se i städer som byggt sådana. Den bör få en mer central placering än att ligga ute i parken.
Försök att planera in den i den nya bebyggelsen tillsammans med någon annan publik aktivitet. Vad jag förstår ska Källparken och Årstaparken vara stadsdelspark för den nya bebyggelsen längs Fyrislundsgatan. Då kan skateparken bli den sammanbindande länken.

Anders Lindgren
landskapsarkitekt och f d stadsträdgårdsmästare i Uppsala