Har vädret verkligen blivit mer "extremt"?

Det som skapar "oväder" är inte atmosfärens energiinnehåll som sådant, utan dess kontraster. När atmosfären blir varmare (eller kallare) ökar inte nödvändigtvis kontrasterna,skriver Anders Persson.

Det som skapar "oväder" är inte atmosfärens energiinnehåll som sådant, utan dess kontraster. När atmosfären blir varmare (eller kallare) ökar inte nödvändigtvis kontrasterna,skriver Anders Persson.

Foto: Matilda Nilsson/Arkiv

Insändare2019-10-23 06:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Som meteorolog har jag länge undrat över och irriterats av de ideliga påståendena att extrema väderhändelser (skyfall, stormar etc) har ökat och kommer att öka. De senare påståendena baseras på att klimatmodellerna visat att med en gradvis uppvärmning, kommer också de extrema väderhändelserna att öka. Problemet här är att under de senaste 100-150 åren, då vi haft en omisskännlig uppvärmning av atmosfären, har man inte kunnat notera någon signifikant ökning av extremvädret. Det som irriterat mig är att ingen, i dessa tider av rädsla för "fejk news", verkar ha kollat om extremvädret verkligen har ökat, till exempel över Sverige.

SMHI har, som en service för klimatdebatten, tagit fram en mängd "klimatindikatorer" som finns på deras hemsida https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer Den innehåller ett dussin diagram av vädrets variationer 80, 100 eller 160 år tillbaka. Diagrammet för t.ex. "temperatur" visar på en uppvärmning av 2 grader sedan 1860.

Som man kan vänta sig ser man i andra diagram en veckas tidigare start av "vårfloden" (sedan 1910) och en ökning av "vegatationsperiodens" längd (sedan 1960). Antal dagar med "snötäcke" (sedan 1950) har ökat något, men inte "största snödjupet" (sedan 1900). Därmed är vi inne på de "extrema väderhändelserna".

SMHI:s diagram för "extrem nederbörd" (sedan 1900) visar ingen förändring, inte heller för "extrem areal nederbörd" (sedan 1931). Diagrammet för "nederbörd" (sedan 1860) visar en svag ökning vilket är en logisk följd av att varmare luft kan innehålla mer vatten. Men en varmare atmosfär blir, trots att energin in den ökar, inte mer "våldsam".

Det som skapar "oväder" är inte atmosfärens energiinnehåll som sådant, utan dess kontraster. Horisontella temperaturkontraster skapar de vandrande lågtrycken och dess stormar, vertikala temperaturkontraster åskväder, tromber, tropiska cykloner etc. När atmosfären blir varmare (eller kallare) ökar inte nödvändigtvis kontrasterna.

Detta senare resonemang bekräftas av SMHI:s diagram över "geostrofisk vind" (sedan 1900 över Götaland, sedan 1940 över resten av Sverige). Den sk. "geostrofiska vinden" utgör ett medelvärde av vinden över ett större område och på några hundra meter över landbacken.

Inom den vetenskapliga världen är man lite brydd över att den koppling som modellerna visar mellan uppvärmning och extremt väder inte bekräftas av de senaste 50-150 årens statistik.

Greta Thunberg uppmanar oss att "lyssna på vetenskapsmännen". Det är inte alltid lätt eftersom de skriver på utrikiska i för allmänheten svårtillgängliga publikationer och riktar sig till andra vetenskapsmän. Men SMHI:s "klimatindikatorer" gör det möjligt för envar att "bli sin egen vetenskapsman" och kolla om den känsla som alla verkar ha, att "vädret blivit mer extremt" verkligen stämmer - eller är en följd av bättre nyhetsbevakning