Förtätningen saknar motstycke i Europa

Förtätningen i Eriksberg berör långt fler än staddelens nuvarande invånare, skriver Anders Lindvall.

Förtätningen i Eriksberg berör långt fler än staddelens nuvarande invånare, skriver Anders Lindvall.

Foto: Staffan Claesson/Arkiv

Insändare2019-10-01 06:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det var ett vänligt och till synes välmenande svar som gavs på min tidigare insändare "Grönskan byggs bort i Klimatstaden". Dessvärre är vi många som inte är nöjda med de svepande formuleringarna. Att minska planerad exploatering med 200 lägenheter imponerar inte i ett förtätningsprojekt med 2400 nya lägenheter i en stadsdel med 3 800 lägenheter. Och att ta bort en felplanerad bilväg från kartan i ett område, som idag är bilfritt, bidrar ju inte till större bilfrihet, som påstås. Och inget nämns om den planerade bilvägen in i Hammarparken med vändplats vid pulkabacken och som gör intrång i den del av skogen som har högst naturvärde. Inte heller nämns, att gång- och cykelvägen genom Blodstensskogen ska bebyggas och ersättas av en bilväg med gång- och cykelbana i kanten av skogen. Och att Eriksbergsvägen ska flyttas ut och göra intrång i Ekebydalen.

Sammanfattningsvis handlar Eriksbergsplanerna om en överförtätning utan motstycke i Europa mitt bland nuvarande invånares bostäder, på sociala mötesplatser, i barnens lekskogar, på bilfria skolvägar, på höghusens gröna och öppna gårdar med lekplatser, på grillplatser och uppväxta träd och på skogsstigar med god framkomlighet för barnvagnar och rollatorer. Man försöker skapa ett nytt Rosendal genom att förtäta en stadsdel som idag har ett, enligt forskare vid SLU, nära nog idealiskt täthets- och rymlighetsindex. En stadsdel, som på grund av sin genomtänkta landskapsarkitektur med medvetet formade gröna ytor mellan husen, av Länsstyrelsen bedömts ha ett ”betydande kulturhistoriskt värde".

Viktigast i detta är de bostadsnära skogarna och träden som gör boendet hälsofrämjande och samhället socialt hållbart. Skribenten ger intryck av att tro, att Uppsala blir mer attraktivt genom en förtätning och samtidig förlust av grönska. Men detta är bara en dröm - verkligheten är att ohälsa, sjukdom och samhällskostnader kommer att öka när Eriksberg omvandlas till byggarbetsplats under ett par decennier med 7 000 invånare direkt utsatta. 

Förlusten av Eriksbergs naturskogar inverkar negativt på klimat och biologisk mångfald även för Stadsskogen, Hågadalen, Flogsta, och till och med för centrala staden genom att spridningskorridorerna Hammarparken och Rödbergsparken försvinner. Eriksbergsfrågan berör därmed långt fler än stadsdelens nuvarande invånare.