Förra lovet sommarjobbade jag på en förskola. Den var riktigt bra – personalen accepterade verkligen barnen som de var. Nästan. Tyvärr märkte jag att barnen redan vid 3 års ålder hade en bild av hur de bör bete sig utifrån vilket kön de hade.
Visst kunde de leka tillsammans utan hänsyn till vad de ”borde” göra som tjej eller kille, men jag märkte också att de flesta tjejer var täckta med rosa, älskade Frost och ville bli prinsessor, medan killarna var stökigare, tog mer plats och hade mörka färger på sig.
Vi har kommit långt när det gäller könsnormer, men mycket återstår. När vi präntar in att barnen ska ha en viss åsikt eller bete sig på ett visst sätt kommer det att påverka dem hela livet. Om flickor får lära sig att de inte ska vara bossiga och inte får öva sin förmåga att ge och ta instruktioner, hur kan de då bli ledare?
Vissa säger att det inte spelar någon roll eftersom att barnen ändå lär sig att vara respektfulla och uttrycka sina åsikter, men vi ser ju hur dagens samhälle ser ut.
Vi må ha det bättre än förr, men kvinnor får till exempel fortfarande lägre lön. Jag säger inte att det är förskolans eller uppväxtens fel, men det är en bidragande faktor.
Jag vill uppmana alla att tänka efter innan ni målar ert kommande barns rum i passande färg, innan ni köper den rosa klänningen till er dotter som inte bad om den, och att för guds skull inte acceptera våld eller ge upp för att barnen ”inte går att ändra på”, för något av könen.
Tillsammans kan vi ändra normerna i samhället, och det börjar med barnen.