Javisst, Lajos Hajdu (UNT 18/2), du har helt rätt i att trådbussar är bättre än spårvagnar på alla sätt du beskriver. Blott en invändning: spårvagnar har minst dubbel kapacitet och får därför lägre driftkostnad – när de kommer fram. De kan ta 3000 resenärer per timme. Vanlig trådbuss har 960, vilket inte är mycket mer än spårtaxis 720 i timmen, medan trådledbussar kanske kan ta upp emot 1600 per timme.
Mänskligt drivna fordon i kollektivtrafik kräver ett säkerhetsavstånd på 6 minuter, medan de automatiska kräver kortare: stadsbana 60 sekunder, spårtaxi 20 sekunder. Många medelstora städer i världen har därför valt stadsbana med kapaciteten 5400 resenärer per timme. Både den och kabinbana, med uppgiven kapacitet 10000 i timmen, har mycket lägre driftkostnader än spårvagn och trådbuss. Men för stadsbana kan anläggningskostnaden bli hög med broar och viadukter i tät bebyggelse – att anlägga sådan i glesbebyggelse eller obebyggd mark (som mellan Gottsunda och Bergsbrunna) är betydligt billigare. Kabinbana har låg kostnad att anlägga och saknar de flesta nackdelar. Men kan den låga kostnaden uppväga hur kabinerna syns över gatorna?
Eftersom de kapacitetsstarka systemen inte kan vara yttäckande måste de kompletteras i stadstrafik. Trådbuss är då ett gott alternativ, ty vätgasdriven buss är ännu alltför dyr.
Det är illa att Uppsala närmare vill utreda val mellan snabbussar (BRT) och spårväg men medvetet underlåter att studera kapacitetsstarka alternativ.