Tidigare gällde att man vid beställning av färdtjänst kunde ange antingen att man hade en ledsagare (som då fick åka gratis) eller att chauffören skulle hämta i lägenheten och ledsaga den åkande till den lokal han/hon skulle besöka. Hur är det nu?
Jo, den färdtjänstberättigade (nedan kallad ”kunden”) kan ansöka om rätt ha med sig en ledsagare under förutsättning att läkarintyg bekräftar att hen behöver en ledsagare under själva färden. Visst finns sådana personer. Men de flesta kunder har ledsagare för att vara till hjälp omedelbart före och efter bilfärden. Det kan vara anhöriga, vårdpersonal eller volontärer. De ska alltså i fortsättningen betala för sig för att få åka med.
Tre frågor:
1. För vanlig taxiresa gäller samma taxa för 1–4 passagerare. Varför är det snålare för färdtjänst?
2. Ledsagaren avlastar chauffören att sköta transporten från den lokal där kunden vistas till gatan och från bilen till den lokal denne ska till. Eller gäller inte längre rätten att bli hämtad respektive avlämnad av chauffören? Ska ”ledsagaren” sköta denna uppgift men själv hinna åka buss eller cykla till målet för resan och där ta hand om den färdtjänstberättigade? Väntar taxin då tills man hunnit fram? Eller måste ledsagaren mot betalning åka med i färdtjänstbilen för att taxin ska kunna ta andra beställningar?
3. Blir inte den samlade avgiften från kund och ledsagare högre än en vanlig taxiresa skulle kosta? Särskilt om kunden valt alternativet att inte samåka.
Det är skillnad på olika ledsagare. En del är proffs, får betalat för sin insats och får ersättning för sina utlägg. Men de flesta torde vara anhöriga eller frivilliga, som gratis ställer upp. Det kan gälla personer knutna till Röda korset, Diakonicentrum, Väntjänst eller andra organisationer som ställer upp utan ersättning – några men inte alla får ersättning för utlägg, till exempel för sin egen transport till och från start och mål. Ofta får man vänta på plats medan kunden får behandling. Andra gånger kanske ledsagaren följer med på bio och teater/konsert, inte alltid något som ledsagaren själv skulle ha valt.
Egentligen ska väl kunder som bor i vårdhem av olika slag få hjälp av de där anställda att till exempel göra läkarbesök. Så sker väl ofta men inte alltid. Vi volontärer har sparat ganska många arbetstimmar åt kommunen (kanske i tro att vi hjälper en hjälpbehövande). I kommunens avtal om samverkan med ideella organisationer talas fint om detta samarbete. Samtidigt ändrar kommunen reglerna så att vi volontärer ska betala för att kunna fullgöra vår uppgift.
Är det rimligt?