UNT publicerade 210917 en insändare av Göte Lindgren (GL) som ett led i en diskussion om rovdjur/vargar i samband med boskapsskötsel.
Insändaren uppehöll sig delvis kring min person. GL får givetvis tycka vad han vill och det får stå för honom. Själv ser jag inte GL som ett ämne för en insändare men vill bemöta det han skriver som handlar om sakfrågan.
Faktum är att rovdjursavvisande stängsel (RAS) rätt monterat och med elektricitet utgör ett utmärkt skydd mot angrepp av just varg. Någon sällsynt gång har ett lodjur lyckats ta sig över.
GL uppger att fårvaktande hundar innebär ingrepp i allemansrätten. Fårägare som sökt hos sin länsstyrelse har kunnat få dispens för sådana hundar med inhägnade får.
GL nämner även en händelse då lamadjur som ”skulle bli” skydd mot vargangrepp själva rivits av vargar. Boskapsägare i Nordamerika och på flera håll i Europa har goda erfarenheter med lamadjur som skydd mot vargangrepp. Det krävs dock att lamadjuren är minst två år gamla och har uppnått en viss storlek för god effekt. Dessförinnan kan de själva behöva skydd.
Vidare skriver GL att det kan vara svårt för fårägare att ta in hundratals får för natten. Har man så stora besättningar har man nog ofta avsatt tid och resurser för dem vilket torde underlätta. (Vallande hund är som bekant en god hjälp för att samla in får.)
Beträffande stängsel finns områden som är svårare att stängsla vilket gör att det tar längre tid och blir mer kostsamt att stängsla men det är sällan omöjligt.
Rovdjursföreningen i länet bidrar med montering av och i viss mån ekonomiskt till RAS.