Insändare: Vi kan inte blunda för vårt eget ansvar

Replik på insändare av Sten Kaijsers 31/12

I kristider behöver vi röster som tar till sig fakta, och har vilja att förändra

Det är jobbigt att inse att vi nu har hamnat i en återvändsgränd. Människors livsmönster och våra fossilt genererade utsläpp har påverkat klimatet. Ändå hittar uppenbarligen några av oss fortfarande argument för att vi ska kunna fortsätta leva som nu.
Vi kommer inte bort ifrån att 10 procent av de mest välbärgade på jorden (där ingår vi svenskar) orsakar ungefär 50 procent av utsläppen. Det är den rika miljarden som håller i taktpinnen. Men, vi blir inte lyckligare av överkonsumtionen. Att kunna lära oss leva efter nya spelregler är nödvändigt för planeten, men det är även spännande för oss som ska delta i förändringen. 
Varje ton koldioxid vi inte släpper ut, spelar roll för vilken tid vi har på oss för att anpassa oss själva, våra samhällen och vår livsmiljö. Det är avgörande för hur många människor som kommer att bli lidande. Vår planets fattiga drabbas mest av förändrat klimat. Samtidigt har de orsakat minst utsläpp. Vi vet att tillgång till energi medför att människor lättare kan förbättra sina liv och ta sig ur fattigdom. För människans framtid måste energin vara förnybar. Idag har vi några energilösningar till exempel sol, vind och vatten. Låt oss utgå från dem och jobba vidare. Vi kan läsa på Sidas hemsida om projekt för att öka människors tillgång till hållbar energi i Afrika söder om Sahara.
Parisavtalet, som i stort sett alla länder på jorden signerat, omfattar även stöd till fattigare länder för omställning till hållbara energisystem vilka bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Att lyfta fram vikten av att dessa avtal efterlevs är konstruktivt, medan att blunda för vårt eget ansvar och tro att vi kan köra på som vanligt är kontraproduktivt. I kristider behöver vi röster av vilja och hopp. Inte sådana som anser det meningslöst att göra något. Vi kan inte kräva av andra det vi inte ställer upp på själva, det är ingen väg som leder till ansvarstagande och utsläppsminskning.
Faktum är att vi genom individuella och politiska val kan påverka om och hur omställningen lyckas. Vi behöver en ändrad livsstil och en ändrad attityd till vad som är viktigt i livet. Mycket säger att vi kan bli lyckliga och få ett meningsfullt liv om våra gärningar påverkar andras livsvillkor på ett positivt sätt. Det finns lösningar redan nu och med människans kreativitet kommer fler, men vi har inte råd att vänta.