Tomas Klang menar att ÖB med flera använder en befängd krigsretorik. Sedan anför han att Rysslands resurser är så begränsade och att de är helt uppbundna i Ukraina, vilket utesluter att de kan användas i ett krigsfall med Sverige som måltavla.
Den här typen av ”logiska” resonemang är verklighetsfrånvända och har under flera decennier bidragit till at Sverige och många andra europeisk länder försatts i fara. Vem har sagt att Sverige dras in i ett nytt krig med ett isolerat angrepp på oss. Det är väl mer sannolikt att vi dras in när Ryssland angriper baltiska Natoländerna. I princip alla Europas NATO-resurser har reducerats löjeväckande små styrkor sedan 90-talet.
Om Trump blir president och gör verklighet av att lämna NATO, så betraktar nog Putin det som en signal ”Det är fritt fram”, genom att då splittra NATOs Europakrafter och på så sätt vinna Ukrainakriget. I det läget har vår neutralitet inget värde. Man den terräng man behöver.
Hade Sverige påbörjat en seriös upprustning i samband med Georgienkriget, helt enligt de strategiska riktlinjer som politiker och högre militärer dragit upp” om tio års framförhållning för att återskapa ett relevant försvar”, så hade vi varit i ett helt annat läge, men opinionsbildare av Tomas Klangs profil hade självklart hånat sådana åtgärder. Vid den tiden var det politiskt självmord att driva försvarsfrågor. Eftersom alla demokratiska politiker måste vara populister, så har vanföreställningarna tillåtits att styra processen.
”Vill du ha fred, rusta dig för krig.” Cato d.ä.