Tack till Roger Elg på SLU för att du berättar historien om grönområdet och boendet längs Fyrislundsgatan. Den här kunskapen är under ett tyst utdöende. Träden som nu avverkats av Uppsala kommun var ju en genomarbetad grön miljö för de boende.
Det är enligt Uppsala kommun 589 fullvuxna träd som har avverkats i området. Men en återplantering ska ju ske. Du nämner Sparbankseken i Flottsund. När den skadades, och en återplantering med en ekplanta gjordes, konstaterade miljövetare att det behövdes 3 000 nya plantor för att ge samma lövvolym och samma positiva inverkan på miljön som den gamla. En tillämpning på detta innebär att Uppsala kommun behöver plantera mer än 1 700 000 (en miljon sjuhundratusen) nya träd för att inte försämra den delen av miljön för de boende!
Kommunens värdering av träd och grönska i olika delar av Uppsala visar sig också längs Gamla Uppsalagatan, där 22 stycken fullvuxna blommande kastanjeträd under våren jämnats med marken.
Man önskar att flera med kunskap om stadsbyggnad skulle engagera sig i hela Uppsalas utbyggnad. Det är uppenbart att det behövs och till och med är nödvändigt. De arkitekter som under flera decennier verkat och månat om sitt Uppsala är tysta. Det är enbart Bengt Löfberg som sagt ifrån.
Det är tråkigt att fler inte bryr sig. Så mycket kunskap och klokhet som finns inom den skaran.
Den historielöshet som de styrande i Uppsala står för har lett till de övergrepp som de boende längs Fyrislundsgatan utsatts för. Erik Pellings första kommentar eller svar på din artikel talar för sig själv. Det är den nivån som är underlag för beslut som beslutet längs Fyrislundsgatan.
Dina kolleger på SLU, som också verkar ha ett intresse av förvandlingen av Uppsala, ser ut att ha intresse av en mycket begränsad fläck på andra sidan Fyrisån. Men det har väl sina speciella förklaringar.
Tack igen för att du bidrar till att hålla nutidshistorien levande för hela Uppsala.