Vart tog satsningen på skolan vägen?

Fyra timmar lärarledd undervisning per dag i årskurs ett är ingen satsning på skolan, anser Monica Pernroth-L.

Det som brustit i läsinlärningen i årkurs 1 går oftast inte att reparera, anser insändarskribenten.

Det som brustit i läsinlärningen i årkurs 1 går oftast inte att reparera, anser insändarskribenten.

Foto: Anna Bredberg

Insändare2024-09-11 09:28
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

År 2020 började polisen bevaka fyra områden i Uppsala med drönare. Ett av dessa områden var då Sävja. Enligt polisen fanns det risk för ”allvarlig brottslighet” i dessa fyra områden och man önskade med drönares hjälp ”förebygga och bekämpa brott.” Om detta fortfarande gäller vet jag inte, men ett vet jag och det är, att om man inte tar de risker som finns i dessa områden på allvar, med förebyggande åtgärder redan från skolstart, så kommer brottsligheten snart att nå nya rekordsiffror med rekrytering av barn.

Som gammal speciallärare och farmor till en elev i åk 1 på Stordammens skola blev jag oerhört upprörd när jag får veta att barnen  endast får fyra timmar lärarledd undervisning per dag.

Man har en lärare på två klasser med cirka 18 elever i varje. Olika ”resurser” fyller sedan upp. Det är årskurs 1 det handlar om!

Föräldrarna har sedan skolstarten reagerat med åtskilliga brev både till skolledning och till kommunen. De har efterfrågat föräldramöte för att få svar på sina oroliga frågor, men fått löfte om en föräldraträff i ”senare delen av september.”

De har fått ett utskick som förklarar att det finns en massa personal som kommer in i klassen, när inte läraren är där.

Förstår man inte, att det är nu som grunden för hela skoltiden skall läggas?

Om en elev redan i åk 1 vare sig känner trygghet i sitt lärande eller i sitt klassrum med en egen lärare, så kommer katastrofen snart att vara ett faktum, som inte kan överbryggas högre upp i skolåldern.

Det som brustit i läsinlärningen i åk 1 går oftast inte att reparera med en speciallärare på mellan- eller högstadiet. Då har eleven redan förlorat självförtroendet och kanske funnit andra mer ”belönande” aktiviteter än skolan att syssla med.

 I värsta fall blir hen ett lätt offer för brottsrekrytering.

Var tog satsningen på skolan vägen som politikerna så ofta talat om?

Vart tog de förebyggande åtgärderna i brottsutsatta områden vägen?

Att inte ta föräldrarnas oro på allvar visar en ohörsamhet, som jag inte kan låta bli att undra över, ifall detta skulle kunna förekomma i ett mindre invandrartätt område i Uppsala. Här är det många invandrarföräldrar som själva inte behärskar svenska språket full ut men som inget hellre vill, än att deras barn skall lyckas i skolan.