Varsågod AI – ta över våra jobb!

Att AI tar över yrken kan vara lösningen för oss alla. Det skriver insändarskribenten angående Karl Rydås ledarkrönika om Morgongåva (19/12).

Det handlar bara om att hitta ett sätt att tilläpa AI på yrken, skriver insändarskribenten. Då kan myndighetspersoner och sömmerskor bli fria och göra vad de själva vill med sin tid.

Det handlar bara om att hitta ett sätt att tilläpa AI på yrken, skriver insändarskribenten. Då kan myndighetspersoner och sömmerskor bli fria och göra vad de själva vill med sin tid.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Insändare2024-12-25 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I sin ledare (UNT 19/12-24) har Karl Rydå rätt om teknikutvecklingen, förutom på en springande punkt.

Under lång tid har nya yrken kunnat uppkomma då teknik tar bort gamla, men vi är snart vid vägs ände. För varje nytt yrke som kan tänkas kommer en robot eller AI-funktion kunna konstrueras som gör jobbet billigare, snabbare eller bättre. Bland de etablerade yrkena finns en variation i hur snabbt de försvinner. Enkla repetitiva yrken kan snabbt ersättas till exempel myndighetsutövning vad gäller att bifalla/avslå ansökningar, andra tar längre tid exempelvis sömmerskor där komplicerade rörelser måste till. Kanske är det mer troligt att man kringgår sömnad och börjar väva plagg från grunden. Slutligen en del yrken där man specifikt vill ha en människa på plats som exempelvis politiska ledare där människor är lättare att byta ut om de börjar avvika starkt från sina uppdrag.

Denna utveckling behöver dock inte bli en katastrof om man gör vissa justeringar av samhället. Tyvärr är det kanske troligt att en mörk period måste till eftersom att handla i förebyggande syfte inte uppmärksammas lika mycket som att lösa en kris.

Under lång tid har samhällsmotorn varit att personer jobbar och får ersättning för detta. Samhället tar en del av ersättningen för att i bästa fall göra livet bättre för medborgarna. Denna till personen stark knutna ersättning skulle lika gärna kunna växlas mot att tas ut från det som produceras och sedan överföras till medborgarna. Då skulle det för den enskildes välbefinnande inte spela någon roll vem eller vad som utför produktionen. En ökad robotisering skulle kunna förbättra livsvillkoren i stället för att försämra dem. Det fysiska jobbet skulle bli mer av en guldkant för den som vill.

Genom att titta på samhällsstrukturer genom historien kan vi se vad människor strävar efter, men få får uppleva. Det handlar om att vi vill ha frihet att syssla med det vi själva vill och ha (en ekonomisk) trygghet. Hittills har det bara varit ett litet samhällsskikt som uppnått detta men det har sakta blivit bättre. Demokratisering är en faktor men den genomgående trenden är att det är ny teknik som medfört att en person kan göra mer nu än då och därigenom göra varje persons kakbit större. Idag har kaksmeten blivit så stor att det finns förutsättningarna att förverkliga gårdagens utopier för alla, om viljan finns.