Varning! Hyrpersonalen urholkar helheten

Upphandlingarna av samhällets tjänster måste ansvar för helheten, skriver Roger Björklöf

Först när upphandlingen efterlyser helheten, kan vi räkna med att personalen stannar kvar och utvecklar sjukhus och andra offentliga verksamheter, skriver Roger Björklöf.

Först när upphandlingen efterlyser helheten, kan vi räkna med att personalen stannar kvar och utvecklar sjukhus och andra offentliga verksamheter, skriver Roger Björklöf.

Foto: Jessica Gow/TT

Insändare2023-04-02 09:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vård och skola, samhällets hjälpinsatser nummer ett, består av personal som sköter fasta upphandlade uppgifter, men dessutom sköter ”oupphandlade” uppgifter som kontinuitet, utveckling, ansvar, vi-känsla och helhetssynen av verksamheterna.

Utökat antal inhyrd personal medför, att stora delar av nuvarande ”oupphandlade” aktiviteter försvinner och kvar blir endast några avgränsade fasta arbetsuppgifter som har upphandlats. Men vart tog resten vägen? Vilka står för ”vi-känslan”, kontinuiteten, ansvaret och helhetsutvecklingen?

Verksamheterna har lyfts fram av de anställda. Arbetsuppgifterna, har varit fasta moment som exempelvis; undervisning i 40 minuter, duschning i 9 minuter, fotoperation i 72 minuter och så vidare. Men dessutom, är det genom arbetsuppgiften lagansvar och helhetstänkande, som man sett till att verksamheten drivits mot målet, nöjda kunder, elever, brukare och patienter.

När samhället nu går mot att bli allt mer privatiserat, kan man konstatera att det nu uppstår ett systemfel. Köpare som stat, region och kommun sänder ut upphandlingsunderlag, där olika privata aktörer ombeds sätta pris för avgränsat arbetesmoment, allt kopplat till antal minuter det beräknas ta. Det uppstår då fel, i form av att många, tidigare utförda uppgifter, inte finns med i upphandlingen.

Om upphandlingen inte gäller helheten, blir resultatet att exempelvis sjukhus försöker bemanna med personer, som visserligen finns på plats mellan två klockslag och då utför avgränsade arbetsmoment, medan många ”oupphandlade” uppgifter lämnas utanför. Detta kommer sakta men säkert utarma sjukvården.

Först när upphandlingen efterlyser helheten, kan vi räkna med att personalen stannar kvar och utvecklar sjukhus och andra offentliga verksamheter.

Om vi fortsätter att bara upphandlar exakta och avgränsade moment, finns det ingen offentliganställd kvar som står för kontinuitet, utveckling, uppföljning, vi-känsla, och helhetsarbetet. Vilket får till följd en katastrofal nedrustning av vård och bildning, där ingen utför helhetskvalitet.

Är vi villiga att nedrusta skola, sjukhus och annan vård?