Vi är glada över att Statens Fastighetsverk (SFV) från Riksantikvarieämbetet har övertagit förvaltningen av fornminnesområdet i Gamla Uppsala och därmed underhåller byggnaderna. Men varför river man ner det som var bra i området och med enkla medel kunnat förfinas, nämligen skyltningen?
Lagom tills turistsäsongen inleddes lejde man en entreprenör som rev ner alla informationstavlor med fundament och lade dem på hög bredvid kyrkan i Gamla Uppsala. Så att alla vilsna turister kan botanisera bland massakrerade skyltar och försöka gissa var de suttit. Till sin hjälp har de ett 20-tal gropar runt fornminnesområdet, som entreprenören så vänligt grävde upp innan de for på semester. För att inga turister ska trilla ner i groparna satte de upp skyddsräcken runt dem.
Är det verkligen detta vi vill visa upp för besökare till ett av Sveriges främsta turistmål? För att göra turisternas besök ännu mer traumatiskt så bryr Uppsala kommun sig inte om att hålla besökstoaletten öppen utan skyller liksom tidigare år på att låset är trasigt.
När uppdaterade skyltar diskuterades föreslog bygdens ideella föreningar att återanvända lämpliga skyltar och de gedigna stenfundamenten. Tyvärr hörsammades inte förslaget utan istället har allt rivits bort och nya, sämre anpassade till miljön, ska sättas upp för stora kostnader. Genom återanvändning hade man sluppit många grävningar som resulterat i avgrävda telefonledningar och därmed avsaknad av bredband under flera månader för närboende.
Varför planerar man inte tidsberoende arbeten så att de inte sammanfaller med semestrar? Samt har en part som ansvarar för utförandet och som har en ställföreträdare som är insatt i frågan när nyckelpersonen är frånvarande, till exempel vid semester, och då kan ge den assistans som fornminnesområdets historiska dignitet kräver.