Den 6 december får vi reda på om Uppsala blir europeisk kulturhuvudstad 2029. Får vi ett ja finns det från Uppsala kommun en bra plan hur arbetet ska genomföras åren fram till 2029. Får vi ett nej tycker vi att dessa frågor är alldeles för viktiga för att läggas i malpåse och huvuddragen i ansökan bör därför genomföras ändå. Varför tycker vi det?
Städer med ett rikt kulturliv upplevs ofta som mer attraktiva att bo och arbeta i. En levande kulturmiljö kan också locka nya invånare, företag och talanger. Kulturens roll i stadsutveckling kan skapa platser som är socialt inkluderande.
Kultur spelar en central roll i att definiera och bevara stadens unika identitet och historia och kan stärka invånarnas stolthet över sin stad och dess arv, vilket i sin tur skapar en positiv atmosfär och engagemang för lokal utveckling.
Kulturevenemang såsom festivaler, konserter och utställningar lockar besökare, både lokala och internationella. Detta skapar intäkter men också arbetstillfällen. Forskning visar att deltagande i kulturella aktiviteter kan förbättra psykisk hälsa och minska stress.
Kultur ger människor med olika kulturell och språklig bakgrund möjlighet att mötas och interagera, vilket kan främja förståelse och gemenskap.
Kultur erbjuder även möjligheter till lärande. Genom tillgång till bibliotek, teatrar, konsertlokaler, kyrkor, gallerier och museum stimuleras kreativitet och kritiskt tänkande. Detta gynnar även utbildningssektorn och näringslivet i Uppsala genom att skapa en mer kompetent och kreativ arbetskraft.
I flera år har många av Uppsalas kulturarbetare och kulturinstitutioner lagt ner tid och kraft på att hitta områden för samverkan och samarbete. Målet har varit att Uppsala ska bli europeisk kulturhuvudstad år 2029. Detta arbete har genererat stor kunskap om varandras olika verksamheter och en vilja och lust till att utveckla Uppsala som kulturstad – för invånares och besökares glädje.
Därför är det vår förhoppning och önskan att huvuddragen som finns i ansökan ska genomföras även vid ett eventuellt nej.