De fyra storbankerna – Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken hade ett sammanlagt räntenetto - det vill säga vad de tjänat på skillnaden i ränta på insatta och utlånade pengar - på femtiosju miljarder kronor andra kvartalet 2023. Nordea 20,9, Swedbank 12,7, SEB 11,8 och Handelsbanken bara 11,6.
”De fyra storbankerna närmar sig nu en samlad vinst på 200 miljarder per år. Det är enormt mycket pengar”, säger Claes Hemberg tidigare sparekonom på Avanza. Jag är beredd att hålla med.
Ett räkneexempel: Sveriges invånarantal i april 2023 var 10 533 267. Varje svensk bidrog alltså i snitt med 5 411,43 kr till bankernas räntenetto andra kvartalet. För Uppsalas 243 445 invånare blir det 1 317 385 576 kr. Det är mer än dubbelt så mycket som den del av vår kommunalskatt som finansierade äldreomsorgen (557 miljoner) och nästan lika mycket som vi satsade på våra 49 041 barns förskola och grundskola.
”Det är bra att bankerna tjänar pengar” försvarar sig Jens Henriksson, VD för Swedbank. Jo, det tror jag också. Det är bra om både bankerna, jag och andra Uppsalabor tjänar pengar, men man undrar om vi lever på samma planet. Att bankerna ska tjäna tiotals miljarder kronor på skillnaden mellan in- och utlåningsräntan (räntenettot) och på så sätt medverka till att människor måste gå från hus och hem är det rimligt?
Vi utvidgar vårt räkneexempel: Om bankerna nöjt sig med halva räntenettot det vill säga 28,5 miljarder och vi Uppsalabor gett vår andra hälft till kommunen hade Uppsala kommun haft 658 692 788 kr eller 20 procent mer att använda till vård, skola, omsorg. Tanken svindlar!
Hur kommer det sig att en diskussion om en höjning av kommunalskatten med 25 öre väcker ett ramaskri hos halva befolkningen medan man – med lite knot – accepterar att betala en summa som motsvarar en ökning av kommunalskatten med 4 kronor 22 öre till bankernas övervinster? Med ett sådant tillskott hade skolbarnen kunnat få fler lärare och nya böcker, äldreomsorgen tillräckligt med personal.
Det här är bara ett medvetet provokativt räkneexempel och naturligtvis inte enkelt att omsätta i praktiken. Men ett är ändå säkert: Det tyder på att något är allvarligt fel i vårt ekonomiska system, något som leder till ökade klyftor i samhället.