Uppsalaborna vill inte ha södra staden

Det måste alternativ till att bygga en helt ny stadskärna, skriver Inge Eriksson.

Sydöstra staden blir liksom Rosendal för tätt bebyggd, skriver Inge Eriksson.

Sydöstra staden blir liksom Rosendal för tätt bebyggd, skriver Inge Eriksson.

Foto: Läsarbild

Insändare2021-04-03 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Uppsalaborna vill inte ha ”sydöstra staden” med mer än 50000 invånare (fler än i Knivsta och Märsta tillsammans) på en mycket begränsad yta. Det misslyckade miljonprogrammet bleknar i jämförelse.

Projektet utvecklar inte Uppsala utan är primärt en service till huvudstaden, vars befolkning minskar när alltfler söker sig ut till pendlingsbara städer. Varför skulle annars det enorma byggandet av sammanpressade bostäder koncentreras kring fyrspår och en ny tågstation? Om Uppsalas behov av bostäder styrde skulle en utbyggnad av hela kommunen ske, för att bevara Uppsala som attraktiv ort att leva i, inte bara att pendla från.

Enligt SCB bor 52 procent av svenska folket i småhus och det är så de flesta vill bo, i synnerhet efter pandemin då alltfler söker större bostäder i trivsam miljö. I sydöstra staden blir mindre än 15 procent av bostäderna friliggande egnahem.

Bilen ska utrotas och i sydöstra staden kommer mindre än hälften av hushållen att disponera egen (fossilfri) bil. Man hänvisas till en mycket dyr trafiklösning från 1800-talet. Hur skulle det fungera idag när vi avråds från att resa med kollektivtrafik? Det blir inte heller lätt för en barnfamilj att få vardagspusslet att gå ihop. 

Pandemin ändrar förutsättningarna för mycket i vår tillvaro. Trots detta finns inget nytänk och det skendemokratiska samrådet förlängs blott 2 veckor. Det är viktigt att så många Uppsalabor som möjligt deltar i debatten, skriver insändare till UNT och lämnar sina åsikter i det digitala samrådet. Lag Pelling tycks inte bry sig, men det är viktigt för framtiden att vi Uppsalabor har varit tydliga.

I Västerås har man just folkomröstat om sin flygplats – det ändrade kommunens beslut. Den frågan är en bagatell jämfört med inriktningen på Uppsalas utbyggnad under kommande decennier. En folkomröstning om huruvida det skall byggas en ny stad eller om hela Uppsala kommun inklusive kransorter skall expandera på ett mer harmoniskt sätt är ett demokratisk grundkrav i rådande läge. Avgörande beslut måste dessutom vänta till efter kommande val, inte minst under en pandemi som ändrar förutsättningarna för all planering och för hur ett samhälle bör se ut.

Det är dags för partierna att komma upp på banan. Uppsalaborna måste få alternativ till den nya stadskärna som planeras en knapp mil söder om stadens centrum. Frågorna om bostäder och trafik har potential att avgöra nästa års kommunalval och då behöver alternativen vara glasklara för oss som röstar. Med tydliga alternativ kanske Uppsalas politiska landskap kommer att se helt annorlunda nästa höst.