Utan att alls vara detaljinsatt kring detta räcker det att läsa mellan och på raderna i artikeln hur illa införandet av Heroma uppenbarligen är gjord. Att skylla på pandemin är fullt förståeligt i många fall, men kan inte berörd personal ges tid för nödvändig utbildning är det väl rimligt – till att börja med – att avvakta med installationen.
Det förefaller också som att kravspecifikationen varit undermålig och man kan med fog ställa sig frågan hur delaktigheten givits dom som kan verksamheten inför upphandlingen?
Förutsätter att man fått den produkt man beställt, dvs ett system som hanterar dagtid/kontorstid.
Som alla vet (väl?) har inte sjukhuset något intresse av typen enbart dagsschemaläggning, här gäller det att få till en fungerande verksamhet dygnet runt alla dagar i veckan.
Att ”man tar på problemen på stort allvar”, förstärker utbildningen samt att man tillsammans med leverantören ska göra systemet bättre för att ”möta de behov som finns” är en föga tröst för dom som nu tvingas göra egna analoga lösningar för scheman och korrekta löneutbetalningar.
Administration behövs, men att tvingas förstärka denna pga av illa gjort köp måste ge starkt underbetyg för hela processen.
Vilken merkostnad blir det att anpassa Heroma till 24-7 -verksamhet?
Nu är man troligen låst till vald leverantör för behovsanpassning (kan ta tid dessutom), då är det nog så att taxametern snurrar ganska fort för varje extratimme som krävs för systemförändringar.
Upphandlingen av schemasystemet väcker frågor
Refererande till UNT fredag den 1 april (!) och på vilket sätt personalsystemet Heroma negativt påverkar Akademiska Sjukhusets verksamhet så inställer sig en del funderingar.
220303 Akademiska sjukhuset.
Foto: Adam Wrafter
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.